Nyanlända barn och unga behöver fortsatt stöd för PTSD

 
Nyanlända barn och unga behöver fortsatt stöd för PTSDVärst drabbade var barnen från Afghanistan. foto: Getty Images. Fyra av tio nyanlända barn mellan 16-18 år har höga nivåer av symtom som kännetecknar posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det visar en ny studie som särskilt pekar på de som kom till Sverige från Afghanistan. Där hade över hälften förhöjda symtom.

Den vetenskapliga studien ”Children at risk: A nation-wide, cross-sectional study examining post-traumatic stress symptoms in refugee minors from Syria, Iraq and Afghanistan resettled in Sweden between 2014 and 2018” har undersökt symptom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) bland 1 129 nyanlända 16-18 åringar som blev kommunmottagna i Sverige mellan åren 2014-2018.

Studien är en del av en större undersökning om nyanlända barn och ungas hälsa och levnadsförhållanden som genomfördes av forskare vid Röda Korsets Högskolas forskningsprogram Resiliency, Mental Health and Social Participation among Refugees (RMSR) i samverkan med Folkhälsomyndigheten och Nasjonalt Kunnskapssenter om Vold og Traumatisk Stress (NKVTS) i Oslo.

Sammantaget visar studieresultaten att en stor andel – närmast fyra av tio-nyanlända barn rapporterade förhöjda symtom på posttraumatisk stress som kan tyda på risk för förekomst av PTSD. Andelen bland ensamkommande barn från Afghanistan var ännu större och uppgick till över 56 procent bland deltagarna.

Fortsatt behov av stöd

– Studien, som med sitt över 1 100 deltagare är en av de större studierna i sitt slag, bidrar med viktig kunskap som indikerar fortsatt behov av stöd för dessa barn som befinner sig i en viktig utvecklingsfas, förklarar Fredrik Saboonchi, professor i folkhälsovetenskap vid Röda Korsets Högskola och forskningsledare för RMSR och den aktuella studien.

Enligt författarna är det också värt att betona att de som deltog i studien kan ha bott i Sverige i upp till fem år vid tidpunkten för undersökningen. Den konstaterade höga andelen som rapporterar dessa symptom kan ses som särskilt oroande då det väcker frågor om barnens nuvarande situation i Sverige, samt om besvären kan ha minskat, varit oförändrade eller till och med ökat under dessa år.

– Resultatet visar på behov av en ökad medvetenhet om hälsoutmaningar som nyanlända barn och unga står inför under de första åren efter ankomsten. Det understryker också behovet av att närma sig dessa utmaningar från ett folkhälsoperspektiv med fokus på aktuella levnadsförhållanden, säger Øivind Fjeld-Solberg, forskare i RMSR på Röda Korsets Högskola och vid norska Nasjonalt Kunnskapssenter om Vold og Traumatisk Stress (NKVTS) och som är huvudförfattaren till studien.