Nya lagarna: Skärpta straff för våld i nära relation
En mängd nya lagar trädde i kraft den 1 januari 2022, bland annat skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relation.
En mängd nya lagar trädde i kraft den 1 januari 2022, bland annat skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relation.
En mängd nya lagar trädde i kraft den 1 januari 2022, bland annat skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relation. Minimistraffet för grov kvinnofridskränkning höjs till fängelse i ett år och straffet för överträdelse av kontaktförbud skärps.
Regeringen presenterar de viktigaste lagarna och förordningarna som trädde i kraft den 1 januari 2022. Här är några av dem:
Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer
Brottsbalken och lagen (1988:688) om kontaktförbud.
Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från fängelse i nio månader till fängelse i ett år. Straffet för överträdelse av kontaktförbud skärps. Mindre allvarliga överträdelser av kontaktförbud ska inte längre vara fria från straff. Ändringarna innebär också att förtal och grovt förtal kan ingå i grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse, att utvidgat kontaktförbud kan förenas med villkor om elektronisk övervakning som förstahandsåtgärd samt att det så kallade väsentlighetskravet för kontaktförbud avseende en gemensam bostad och för särskilt utvidgat kontaktförbud tas bort.
Möjligheterna att använda tidiga förhör utökas
Rättegångsbalken (2021:1107) Stärkt skydd för hyresgäster i utsatta situationer Jordabalken och bostadsförvaltningslagen (1977:792) med flera lagar.
Ny lag och ny förordning om informationssamtal som ska ge bättre förutsättningar för föräldrar att nå samförståndslösningar
Föräldrabalken, med flera lagar (2021:528–531 och 2021:534) De nya reglerna innebär att föräldrar som överväger att inleda en tvist om vårdnad, boende eller umgänge som huvudregel ska ha deltagit i ett informationssamtal hos socialnämnden innan de kan vända sig till domstol. Reglerna syftar till att skapa bättre förutsättningar för föräldrar att komma överens i frågor som rör deras barn. Genom informationssamtalen kan föräldrar i ett tidigt skede få information om bland annat den hjälp och det stöd som finns att få för att kunna hitta den lösning som är bäst för deras barn. Kommunernas skyldighet att hålla informationssamtal börjar gälla något innan det att deltagande i ett sådant samtal blir en förutsättning för att en domstol ska få ta upp en tvist om vårdnad, boende och umgänge.
Straffrabatten slopas för unga myndiga vid allvarlig brottslighet
Brottsbalken (2021:1103–1104)
I dag utgör den unges ålder en förmildrande omständighet när domstolen ska bestämma hur långt straffet ska vara. Lagändringarna innebär att straffreduktionen för personer i åldern 18–20 år slopas om brottet har ett minimistraff på fängelse i ett år eller mer. Det handlar exempelvis om rån, grov misshandel och våldtäkt.
Tillståndskravet för personlig assistans kan inte längre kringgås
Socialförsäkringsbalken och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Ändringarna ger Försäkringskassan och kommunerna lagstöd för att neka en assistansberättigad utbetalning av ersättning för personlig assistans som utförts inom en yrkesmässig verksamhet utan tillstånd enligt 23 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Försäkringskassan och kommunerna ska även informera Inspektionen för vård och omsorg när en enskild kan antas bedriva verksamhet för personlig assistans utan sådant tillstånd. Därutöver förtydligas möjligheterna för Inspektionen för vård och omsorg att begära in information i tillsynsärenden.
Bestämmelsen om indragning av underhållsstöd ändras
Socialförsäkringsbalken (2021:991)
Om ett barns föräldrar inte bor tillsammans och barnet inte får underhållsbidrag av föräldern som inte bor med barnet, kan istället Försäkringskassan i 35 (48) vissa fall lämna underhållsstöd till barnet. Den förälder som inte bor med barnet ska då betala tillbaka underhållsstödet till Försäkringskassan och benämns den bidragsskyldiga föräldern. Lagändringen innebär att underhållsstödet ska dras in om den bidragsskyldiga föräldern har fullgjort sin betalningsskyldighet gentemot Försäkringskassan under minst tolv månader i följd. Ändringen innebär att den tid som den bidragsskyldiga föräldern ska fullgöra sin betalningsskyldighet gentemot Försäkringskassan innan indragning kan ske förlängs med sex månader.
Justerad beräkning av avgifter enligt socialtjänstlagen
Socialtjänstlagen (2001:453)
Konsumtionsstödet i bostadstillägget ska höjas genom ändringar i socialförsäkringsbalken. Detta för att stärka den ekonomiska situationen för den grupp pensionärer som med hänsyn till inkomster och bostadskostnader har små ekonomiska marginaler.
Långsiktig styrning av länsstyrelsernas arbete mot mäns våld mot kvinnor
Ny förordning (2021:995
Enligt förordningen ska det vid varje länsstyrelse finnas en samordningsfunktion för frågor om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Till samordningsfunktionen hör ett antal uppgifter, bland annat att stödja och bidra till framtagandet och genomförandet av regionala sektorsövergripande strategier och handlingsplaner. Genom förordningen regleras länsstyrelsens pågående uppdrag mot mäns våld mot kvinnor långsiktigt.
Jämställdhetsmyndighetens uppdrag stärks
Förordningen (2017:937) med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten
Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att vara hbtqi-strategisk myndighet förs in i myndighetens instruktion. Myndigheten får även en ny uppgift att vartannat år redovisa en fördjupad uppföljning av det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Ny lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.
(2021:890) Ny lag och förordning
Personer som rapporterar om missförhållanden ges skydd i form av ansvarsfrihet och skydd mot hindrande åtgärder och repressalier.