Migration

Ny rapport visar: jämställdhetsinsatser bryter segregation

En av referensgrupperna i rapporten

I Sveriges Kvinnolobbys nya kartläggning över utrikes födda kvinnors makt och inflytande framgår att segregationen i samhället har tydliga kopplingar till ojämställdhet. Kartläggningens slutsatser visar att satsningar på jämställdhet och kvinnors frigörelse direkt kan minska segregation.

I Sveriges Kvinnolobbys nya kartläggning över utrikes födda kvinnors makt och inflytande framgår att segregationen i samhället har tydliga kopplingar till ojämställdhet. Kartläggningens slutsatser visar att satsningar på jämställdhet och kvinnors frigörelse direkt kan minska segregation.

– Sverige är ett av väldens mest jämställda länder och den nivån av jämställdhet måste gälla alla kvinnor och män oavsett var i landet du bor eller vilket land du är född i, säger Malpuri Groth, tf verksamhetschef, Sveriges Kvinnolobby

I kartläggningen har man tittat på levnadsvillkor för utrikes födda kvinnor och kvinnor med utrikes bakgrund utifrån regeringens sex jämställldhetspolitiska delmål. Inom alla delmål är skillnaderna mellan utrikes födda och personer med svensk bakgrund stora. Utrikes födda kvinnor har genomgående mindre makt och inflytande än övriga grupper.

– När jämställdheten stärks och skillnaderna i jämställdhet mellan grupper minskar – då utmanas segregationen. Insatser som ökar jämställdheten är därför ett verktyg för att minska ojämlikheten. I ett jämställt och jämlikt land finns inga utsatta bostadsområden, säger Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister (Mp)

Rapporten visar att jämställdhetsperspektivet är mycket eftersatt och begränsat i både forskning om segregation och politiska satsningar mot segregation.

Några viktiga slutsatser från rapporten:

– Det skulle behövas dubbelt så många utrikes födda kvinnor i riksdagen för att gruppen ska vara fullt representerad. Endast 2,9 procent av riksdagsledamöterna efter 2014 års val var utrikes födda kvinnor, medan andelen bland röstberättigade i samma grupp var 6,4 procent medan utrikes födda män är näst intill fullt representerade.
– Bara något mer än hälften av alla utrikes födda kvinnor i Sverige har arbete som huvudsaklig sysselsättning. Andelen som har betalt arbete som sin huvudsakliga sysselsättning är endast 53,3 procent jämfört med 63,9 procent för utrikes födda män. Utrikes födda kvinnor bemöts av fördomar och får sämre stöd från Arbetsförmedlingen.
– Utrikes födda kvinnor mår sämre och har sämre tillgång till vård. En avsevärt hög andel utrikes födda kvinnor uppger att de har dålig hälsa. Andelen bland utrikes födda kvinnor är dubbelt så hög jämfört med utrikes födda män (11,8 procent respektive 6,9 procent). Trots att en betydligt högre andel utrikes födda kvinnor har psykiska besvär är det fler inrikes födda kvinnor som får vård och behandling.
– Andelen som uppger att de blivit utsatta för hot och våld är störst bland utrikes födda kvinnor men mörkertalet är stort. Andelen som blivit utsatta för hot och våld är högst i gruppen utrikes födda kvinnor (7,9 procent jämfört med 6,7 procent för kvinnor med svensk bakgrund).
– Högutbildade utrikes födda kvinnor är i högre utsträckning arbetslösa än högutbildade utrikes födda män. Trots att kvinnor generellt sett är högre utbildade är en betydligt större andel av dem arbetslösa i jämförelse med män. SCB:s senaste siffror från 2009 visar störst skillnad bland högutbildade utrikes födda 55-64 år, där 12 procent av männen är arbetslösa och hela 18 procent bland kvinnorna.

Sex jämställdhetsinsatser som kan minska segregation:

1. Öka statliga, regionala och lokala anslag till kvinnoorganisationer och säkerställ deras delaktighet i stadsutvecklingen samt öka representationen av utrikes födda kvinnor i folkvalda församlingar.

2. Ta tillvara på utrikes födda kvinnors kompetens och genomför riktade etablerings- och arbetsmarknadsinsatser.

3. Stärk jämställdhets- och antidiskrimineringsarbetet för att nå en likvärdig skola.

4. Genomför aktiva åtgärder för att utrikes födda kvinnors ska ta del av hälso- och sjukvård.

5. Dela föräldraförsäkringen och inför allmän förskola från två års ålder.

6. Förebygg, identifiera och ingrip mot alla former av mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.