Känslig tarm (IBS, irritabel bowel syndrome) är det vanligaste mag-tarmbesväret, där fler än 10 procent av befolkningen lider av symtom som buksmärta, gaser, diarré och förstoppning.
Besvären är vanligare hos kvinnor än hos män, och orsakerna till IBS är till stor del okända.
Ny forskning som är koordinerad från Karolinska Institutet visar att vissa DNA-varianter kan kopplas till ökad risk för känslig tarm (IBS) hos kvinnor. De här resultaten som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology kan ge nya ledtrådar till varför IBS drabbar fler kvinnor än män.
– Genom att analysera data från den stora brittiska biobanken (UK Biobank) och patientkohorter från europeiska och amerikanska expertcenter, har vi kunnat identifiera genetiska kopplingar till IBS med betydligt bättre statistisk säkerhet än tidigare, säger Mauro D’Amato, gästprofessor vid institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet och samordnare av forskningsprojektet the bellygenes initiative som lett till upptäckten.
Forskarna hittade DNA-varianter som kopplas till ökad risk för IBS hos kvinnor, de här generna fanns särskilt i en region på kromosom 9 som sedan tidigare rapporterats påverka puberteten hos kvinnor.
I uppföljande analyser med patienter från IBS- expertcenter i Sverige, Belgien, Nederländerna, Italien och USA, så fann forskarna ytterligare kopplingar mellan dessa DNA-varianter och IBS-relaterad förstoppning och hård avföring, återigen bara hos kvinnor.
– Även om vi inte kan peka på enskilda gener i detta tidiga skede är resultaten spännande, eftersom de överensstämmer med tidigare forskning som visar att IBS är vanligare hos kvinnor och att könshormoner kan vara inblandade, säger Mauro D’Amato.
Den här studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Mayo Clinic och University of California Los Angeles i USA, IKMB i Kiel, Tyskland, TARGID i Leuven, Belgien, BioDonostia HRI i San Sebastian, Spanien och universiteten i Bologna, Italien, samt Groningen och Maastricht, Nederländerna.
Bonfiglio F, Zheng T, Garcia-Etxebarria K, Hadizadeh F, Bujanda L, Bresso F, Agreus L, Andreasson A, Dlugosz A, Lindberg G, Schmidt PT, Karling P, Ohlsson B, Simren M, Walter W, Nardone G, Cuomo R, Usai-Satta P, Galeazzi F, Neri M, Portincasa P, Bellini M, Barbara G, Latiano A, Hübenthal M, Thijs V, Netea MG, Jonkers D, Chang L, Mayer EA, Wouters MM, Boeckxstaens G, Camilleri M, Franke A, Zhernakova A, D’Amato M
Gastroenterology, online 4 april 2018, doi: 10.1053/j.gastro.2018.03.064
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';