Socialt arbete är en komplex och dynamisk praktik vilket ställer krav på många olika förmågor hos de professionella. För att hantera praktiken beskrivs reflektion ofta som ett viktigt verktyg.
Socialt arbete är en komplex och dynamisk praktik vilket ställer krav på många olika förmågor hos de professionella. För att hantera praktiken beskrivs reflektion ofta som ett viktigt verktyg. Så inleder Jennie Ryding på Högskolan i Väst sin sammanfattning av sin avhandling kring professionellt lärande och utveckling i familjebehandlande socialt arbete.
Jennie Ryding på Högskolan i Väst har disputerat på sin avhandling ”Mellan evidens och reflektion: om professionellt lärande i socialtjänstens familjebehandlande arbete”. Avhandlingen undersöker socialarbetares förståelse och användning av reflektion, både i socialt arbete generellt men också i evidensbaserat socialt arbete mer specifikt.
Vidare studeras familjebehandlarnas tankar kring professionellt lärande och kunskapsutveckling, mer specifikt i relation till både reflektion och evidensbaserat arbete. Organisatoriska förutsättningar för både reflektion och professionellt lärande och kunskapsutveckling utgör ett annat fokus. I avhandlingen utgör Family Check-Up (FCU) exempel på en evidensbaserad modell.
Betonar vikten av reflektion
Resultaten belyser socialarbetarbetarnas betoning av vikten av reflektion i familjebehandlande socialt arbete. Reflektion beskrevs som ett verktyg för process och progression i klientarbetet, som en skyddsmekanism för att hantera svåra och emotionellt laddade situationer och som legitimerande i den professionella rollen.
Reflektion beskrevs även som viktigt för professionellt lärande och kunskapsutveckling, både för att etablera lärande från erfarenhet och för att integrera forskningsbaserad kunskap i praktiskt arbete. Trots dess kvalitetsdrivande karaktär beskrevs minskat utrymme för reflekterande praktik, inte minst tidsmässigt.
Resultaten belyser också hur arbetet med FCU, som en evidensbaserad modell, ansågs kräva reflektion samt att det kändes mer ”tillåtet” att reflektera i FCU-arbetet varför det beskrevs som reflektionsfrämjande. Även FCU-arbetet beskrevs försvåras av brist på tid. Organisatoriska förutsättningar tycks därför viktigt för både reflektion och evidensbaserat arbete.
För att skapa goda förutsättningar behövs fördjupad förståelse för båda arbetsformerna, inte minst hos beslutsfattare. Både personliga och externa faktorer är viktiga och måste beaktas för att möjliggöra en evidensbaserad och reflekterande praktik.
Bristande resurser
Deltagarna beskrev dock en upplevelse av bristande resurser och förutsättningar för reflektion i den dagliga praktiken, samt hur man upplevde att det sociala arbetet gått från en ”reflektionsdomän” till en ”produktionsdomän” vilket lett till olika förändringar men också andra prioriteringar jämfört med tidigare.
FCU, som en evidensbaserad modell, beskrevs, å andra sidan, främja reflektion och en reflekterande praktik, men med brist på tid för att arbeta modellen betonades även här vikten av organisatoriska förutsättningar.
