Från och med 1 januari likställs spelmissbruk med annat missbruk och alla landsting och kommuner har därmed skyldighet att erbjuda hjälp till dem som behöver. Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Ungefär 134 000 personer i åldersgruppen 16-84 år beräknas vara problemspelare och av dessa är det drygt 30 000 som har allvarliga problem. Tre av fyra med spelproblem är män, och det är unga män i åldern 18-24 år som löper störst risk att få spelproblem. Men problemspelande drabbar även indirekt många människor.
– Det är ungefär åtta procent av befolkningen, eller 171 000 personer, som uppger att de har närstående som har eller har haft spelproblem, av dessa är 82 000 barn, säger Malin Bruce, projektledare på Socialstyrelsen.
När lagändringen införs vid årsskiftet blir även kommunerna i fortsättningen skyldiga att erbjuda stöd, vård och behandling vid spelproblem och i många fall saknas kunskap inom området.
– Därför har vi tagit fram det här kunskapsstödet med rekommendationer för hur man ska göra för att upptäcka och diagnostisera spelproblem, men även vilken behandling som bör erbjudas, säger Malin Bruce.
Den behandling som rekommenderas är kognitiv beteendeterapi (KBT), i vissa fall i kombination med motiverande samtal (MI).
Speldagbok kan avslöja missbruksmönster
För att kunna kartlägga beteendemönster som kan tyda på en spelproblematik används olika typer av bedömningsinstrument, frågebatterier, för att bedöma hur allvarliga spelproblemen är. Men en person som söker hjälp kan även få i uppgift att skriva speldagbok för att bli medveten om sitt eget spelande, men även som underlag för utredning och behandling.
Spelproblem är mindre vanligt bland högutbildade med hög inkomst, även om problem även förekommer i den gruppen. Annars är det i första hand personer med låg socioekonomisk status som hamnar i spelmissbruk.
– Det finns även ett samband mellan spelproblem och andra typer av missbruk. Skillnaden är att de ekonomiska konsekvenserna blir så mycket större. Samsjuklighet är också vanligt. Personer med spelberoende har upp till tre gånger så hög risk för att drabbas av depression och ångestsyndrom, säger Christina Högblom, utredare på Socialstyrelsen.
Större ansvar för kommuner och landsting
När lagen nu ändras innebär det att socialtjänsten får ansvar för att aktivt förebygga och motverka missbruk av spel om pengar bland barn och unga. Många barn och unga lever också med vuxna som är spelberoende och är indirekt drabbade, även där behöver socialtjänsten bistå med insatser eller försöka motivera den vuxne att söka hjälp.
Det finns ännu inte så mycket kunskap om spelmissbruk och spelberoende eftersom forskningsområdet är relativt ungt. Det vetenskapliga underlaget är generellt begränsat.
– I takt med att nya forskningsstudier publiceras och erfarenheter från be-handling av spelmissbruk ökar kommer rekommendationerna därför att behöva revideras, säger Malin Bruce.
I och med den nya lagstiftningen kommer fler personer med spelmissbruk eller spelberoende att söka hjälp. Än så länge har bara ett fåtal landsting erbjudit specifik behandling vilket nu behöver förändras. Socialstyrelsen bedömer att det inledningsvis kommer att öka kommuners och landstings kostnader för vård och behandling, men att ett mer effektivt utbud av stöd och behandling på sikt kan sänka kostnaderna.
Källa: Socialstyrelsen