Vi försöker ta in det som sker i Sverige idag. 14-åringar som tar på sig morduppdrag för pengar och brutala hämndmord på dessa unga barn. Den här utvecklingen måste få ett slut. Och de strategier vi har att bryta kriminellt beteende behöver omvärderas när vilken 14-åring som helst kan få kriminella uppdrag via sin mobil.
Luay Mohageb får som civilt anställd brottsutredare hos Polisen tillgång till en chattgrupp som avslöjar en skrämmande utveckling. Att barn rekryteras för att begå våldsdåd är inget ovanligt för Polisen, men skillnaden är att de här barnen är välbeställda medelklassbarn. Det är alltså inte social utsatthet, brist på vuxennärvaro eller andra riskfaktorer som har drivit de här barnen att bli grovt kriminella. Hur ska vi kunna stoppa gängkriminellas rekrytering av unga när vi inte förstår vad som gör att de hamnar snett och hur fort det kan gå?
– Det skedde en tydlig brytpunkt år 2020 som vi inte hade kunnat förvänta oss. Chatverktyget Encrochat knäcks och Polisen lyckas lagföra flera gängledare, något som var en stor framgång, men det gav också upphov till ett maktvacuum, berättar Luay Mohageb.
Han var en av föreläsarna på Socionomdagarna, en av många som valde att tala om gängkriminaliteten och förebyggande insatser. Det är ett av våra största och viktigaste samhällsproblem just nu. Ett problem som är så stort och skrämmande att det är svårt att ens förstå omfattningen av det. För Mohageb och hans kollegor blev det ett brutalt uppvaknande när de fick tillgång till en gruppchat med namnet ”Rusher”.
Det är alltså inte för att mamma riskerar att bli vräkt, utan de vill kunna köpa dyra märkeskläder
– Dynamiken förändrades och den gängkriminella spelplanen ritades om efter 2020. Från att ha varit områdesbaserat med fokus på gänglojalitet hade det blivit mer pengadrivet. Barn lockas att tjäna snabba pengar för att kunna konsumera lyxvaror. Det är alltså inte för att mamma riskerar att bli vräkt, utan de vill kunna köpa dyra märkeskläder.
Den glorifierade gangsterkulturen
Det är det här som Luay Mohageb vill prata om. Det är därför han slutade som brottsutredare, för att föreläsa och skriva en bok som beskriver den gängkriminalitet som förmår unga att ta på sig grova våldsuppdrag.
– Vi måste prata om den glorifierade gangsterkulturen. Några ur de gängkriminella grupperingarna slog igenom som rappare och den kommersialiserade gangsterkulturen exploderade på sociala medier. Låttexter och videos handlade om vapen, droger, tjejer och pengar. Ständigt uppkopplade matades ungdomarna med ännu mer liknande innehåll genom sociala mediernas algoritmer. Barn ur olika samhällsklasser började på så sätt få en materialistisk dyrkan och en besatthet av pengar.
Luay Mohageb minns hur han träffade ungdomar ur medelklassen vars föräldrar avfärdade de första varningstecknen med att det här bara är något som är trendigt på skolan just nu. Vissa föräldrar verkade närvarande, men de hade ingen aning vad barnen hade för sig på sociala medier. De kunde sitta på sitt rum i den stora villan och chatta med grovt kriminella.
Det som uppdagades i chattgruppen ”Rusher” blev till en bok med samma namn. Luay Mohageb beskriver i boken hur han träffade på den 16-årige Simon hösten 2022 under ett förhör. Pojken var misstänkt för ringa narkotikabrott eftersom han hade påträffats påverkad av cannabis. Han verkade uppriktigt ångerfull och erkände att han hade rökt, men ska sluta. Föräldrarna väntar i receptionen och undrar om pojken hade skött sig. Det var en trevlig och god stämning.
Simon börjar att rekrytera yngre
Mindre än ett år senare visar sig Simon leda gruppchatten ”Rusher” där han skickar ut mordkommandon, spaningsuppdrag, drog- och vapentransporter, med andra ord ”rusher”. Två 14-åringars och en 15-årings mobiltelefoner bidrog till att hitta chatten, där totalt sexton ungdomar deltog. Den 16-åriga administratören lade ut uppdrag om narkotikaförsäljning, mord på inte bara en utan flera personer, fritagningar. Sådant som ska ge snabba pengar till den som tar jobbet.
Vi måste omge barnen med andra värderingar och ta tillbaka inflytandet från mobiltelefoner
– Vi har alltså 14-åringar som är villiga att avrätta en människa för pengar och 16-åringar som ger morduppdrag. Dessa unga lever i stängda digitala rum utan vuxna ögon eller positivt vuxeninflytande. Vi måste omge barnen med andra värderingar och ta tillbaka inflytandet från mobiltelefoner. Samhällets alla fält behöver samverka och familjer behöver stärkas så att våra barn får vara barn. Se bara på vilken makt sociala medier har när helt plötsligt 11-åringa tjejer står i kö för att köpa den senaste antirynkkrämen. Vi måste reagera när barn börja komma med lyxvaror. De vill passa in, men vi behöver fråga oss vilken livsstil som kommer med den där Guccikepsen, säger Luay Mohageb.
Värt att poängtera är också att de utlovade pengarna kan utebli. Kanske får ungdomen löfte om 100 000, men får bara 5 000 som en första betalning och sedan ingenting mer. Eller så blir man måltavla för hot eller hämndaktioner.
