Inte alltför sällan möts vi av tidningsrubriker om att ännu en man har misshandlat sin fru, sambo eller flickvän. Mäns våld mot kvinnor betraktas som ett av våra största samhällsproblem, och det finns en nationell strategi för att specifikt förebygga och bekämpa den typen av våld. Sällan diskuteras det motsatta – det vill säga att en man blir misshandlad av en kvinna. Ändå uppger var femte man att de någon gång har utsatts för våld i en nära relation.
I Brottförebyggande rådets (Brå) senaste nationella kartläggningen av brott i nära relationer (från 2024) uppgav 28,7 procent av befolkningen mellan 16 och 84 år att de hade blivit utsatta för våld i en nära relation någon gång under livstiden. Av de som svarade angav 35,3 procent av kvinnorna och 20,8 procent av männen att de hade utsatts för våld i sin kärleksrelation. Trots att mäns utsatthet är så pass utbredd möts detta perspektiv ofta av tystnad.
– Vi vet att det grova våldet som utövas i nära relationer i stor utsträckning är mäns våld mot kvinnor. Det ser vi på de ställen där de söker hjälp – på akutmottagningar, tandläkarmottagningar och andra vårdinrättningar. Det råder ingen tvekan om detta eftersom det framför allt är kvinnor som kommer dit och är sönderslagna, berättar Susanne Strand, professor i kriminologi vid Örebro Universitet, vars forskning är inriktad på riskbedömning och riskhantering av våld i nära relationer. Hon fortsätter:
– Vi vet också att när det motsatta sker – att kvinnor utövar grovt våld mot män, blir de män som drabbas inte bemötta på ett bra sätt eller har svårt att få förståelse för det som de har utsatts för. Detta beror på att diskursen i samhället är så stark att man inte ser män som offer för den typen av våld.
Normerna gör att männen inte blir trodda
På gruppnivå är det alltså färre män än kvinnor som utsätts för grovt våld i nära relation, men för de som drabbas uppstår särskilda utmaningar. Normerna kring maskulinitet och vad som är riktig manlighet gör att de inte blir trodda.
I en studie vid Lunds universitet från 2021 konstaterade man att våld som kvinnor utövar mot män generellt inte bedöms som lika allvarligt som vice versa.
I sitt arbete har Susanne Strand fått höra männens personliga berättelser och de utmaningar som männen möts av.
– En man som jag pratade med fick frågan om varför han inte försvarade sig. Han menade att kvinnan då skulle kunna använda det emot honom. En annan svarade att det var emot hans personlighet att använda våld, och en tredje ville, med hänsyn till sina barn, inte vara någon som brukar våld.
Att en man ofta är fysiskt större än en kvinna innebär alltså inte per automatik att han kan skydda sig mot kvinnans angrepp.
Vanligare att kvinnor använder psykiskt våld
Det är dock vanligare att kvinnorna snarare använder sig av psykiskt våld än att de åsamkar fysiska skador. Det är det vanligaste typen av våld, 30,4 procent av kvinnorna och 18,6 procent av männen har varit utsatta någon gång under livstiden (Brå:s studie från 2024).
Psykisk misshandel är en form av våld som kännetecknas av systematiska kränkningar, nedvärderingar, ofredanden och hot som syftar till att förminska offrets självkänsla. Behandlingen lyckas ofta få offret att känna skuld och att det är dennes eget fel att förövaren agerar som den gör. Det förekommer många gånger även gaslighting, en form av vilseledande manipulation, som får offret att till slut tvivla på sig själv och sin egen verklighetsuppfattning.
I ovan nämnda studie vid Lunds universitet kom forskarna fram till att psykisk misshandel ofta uppfattas som mindre allvarlig än fysisk misshandel. En orsak kan vara att det är svårare för den utsatta att förmedla allvaret i psykiskt våld, samtidigt som omgivningen har svårt att förstå hur djupt det påverkar personen. Psykisk misshandel kan, trots att den inte lämnar synliga sår, vara skadlig för den som drabbas och sätta varaktiga spår.
Föreställningen att det i stort sett bara är att män som utövar våld skapar en komplex situation, särskilt när män söker hjälp från socialtjänsten. De kan få svårt att få gehör för sina berättelser och bemöts ofta med skepticism och det kan uppstå svårigheter i frågan om att få behålla vårdnaden av barnen.
Stöd för män är sällsynt
– Skyddade boenden och stödcentra för män är sällsynta, och få insatser fokuserar på att minska det våld som kvinnor utövar mot män, jämfört med det omvända, säger Susanne Strand.
En av utmaningarna med att erbjuda utsatta män skyddande boenden kan vara att de ofta har högre inkomst än utsatta kvinnor. Personer som har en god ekonomi får ofta lösa problemet själva, oavsett om de är män eller kvinnor.
– I en akut kris finns det dock alltid hjälp att få. Men inte på lång sikt, om den som är utsatt har egna tillgångar. Om det inte finns barn med i bilden får många utsatta män lösa situationen själva även om de saknar tillgångar eftersom det råder brist på skyddade boenden i Sverige.
Text: Åsa Larsson
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';