Myndigheters brister gör att skyddade identiteter röjs

Våldsutsatta personer med skyddad identitet får inte tillräckligt bra stöd och skydd. Det visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten.

Våldsutsatta personer med skyddad identitet får inte tillräckligt bra stöd och skydd. Det visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten som bland annat rekommenderar att våldsutsatta ska få en egen stödperson och att kunskapen om ekonomiskt våld behöver höjas.

Att leva med sekretessmarkering eller skyddade personuppgifter innebär att ständigt ha ett överhängande hot mot sig att bli hittad av sin förövare. Dessutom gör det att vardagen begränsas när man inte har möjlighet att uppge sina personuppgifter.

Jämställdhetsmyndigheten beskriver en svår livssituation för våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter. Förutom vardagliga svårigheter finns den psykiska och ekonomiska utsattheten kvar.

I en ny undersökning som bygger på forskning, uppgifter från myndigheter och djupintervjuer visar man att myndigheterna inte ger tillräckligt bra stöd och skydd till personer med skyddad identitet. Dessutom gör brister i rutiner att personuppgifter röjs.

– Konsekvenserna av att någon råkat göra fel på socialtjänsten eller en myndighet blir oerhört stora för kvinnorna och barnen. Många tvingas flytta och riva upp allt i sitt liv. De berättar om en ständig oro för att våldsutövaren ska söka upp dem, säger Sophie Nilsson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Majoriteten utsatta under flera år

Av de 86 intervjuade kvinnorna hade nästan alla varit utsatta för våld av en partner under lång tid, allt från fem till tjugofyra år. De har varit utsatta för fysiskt-, psykiskt-, ekonomiskt-, sexualiserat- och materiellt våld i olika omfattning. 20 procent av de intervjuade kvinnorna är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Konsekvenserna av våldet är bland annat att två tredjedelar av kvinnorna diagnosticerats med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och så även flera av barnen.

Av intervjuerna framkom att nästan alla kvinnor hade polisanmält våldsutövaren. Många av kvinnorna hade berättat om sin våldsutsatthet för andra yrkesverksamma och närstående. Anmälan om barn som far illa hade gjorts till socialnämnden gällande cirka hälften av kvinnornas barn.

Mer hade kunnat göras för att förhindra mer våld

Uppgifter från de intervjuade kvinnorna visar att mer hade kunnat göras av samhället i ett tidigare skede för att förhindra ytterligare våld. Bland annat påpekas att det uppstår ett glapp mellan det att socialnämnden får kännedom om våldsutsattheten, fram till dess att behov av insatser utretts och beviljats.

– Barn med skyddade personuppgifter har ibland umgänge med en våldsutövande förälder. Vi konstaterar att det är högst olämpligt. Barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Vi rekommenderar också att de här kvinnorna och barnen kan få en kontaktperson så att de får hjälp med myndighetskontakter, säger Sophie Nilsson.

Jämställdhetsmyndigheten rekommenderar bland annat att:

• Våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter bör erbjudas en kontaktperson som kan tillhandahålla stöd hjälp och vägledning i myndighetskontakter och i praktiska vardagsfrågor. Kontaktpersonen ska finnas så länge skyddsbehovet kvarstår.

• Barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Barnrätten ska gå före föräldrarätten vad gäller barn som utsätts för våld och barn som lever med våld.

• Kunskapen om ekonomiskt våld och dess allvarliga konsekvenser för våldsutsatta kvinnor behöver ökas hos yrkesverksamma. Ekonomiskt våld bör inkluderas som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det skapar förutsättningar för att ge tydliga uppdrag på området till de aktörer som har en roll i att bidra till strategins genomförande.

• Skatteverket bör få i uppdrag att kontinuerligt samla in information och statistik om våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter. Statistiken bör bland annat avse vilket stöd som tillhandahållits och vilka myndigheter som har röjt personuppgifter.

– De män som utövar våld och hot mot kvinnor och barn bör oftare än i dag dömas för sina brott. På så sätt behöver färre personer flytta eller leva med skyddade personuppgifter. Vi ser att bristen på ett stadigt boende till kvinnor som lever med skyddade personuppgifter är ett allvarligt problem. Ett tryggt boende är avgörande för att kunna upprätthålla skyddet och en förutsättning för en fungerande livssituation, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.