Myndigheters brister gör att skyddade identiteter röjs
Jenny Fors 4 Apr 2022

Att leva med sekretessmarkering eller skyddade personuppgifter innebär att ständigt ha ett överhängande hot mot sig att bli hittad av sin förövare. Dessutom gör det att vardagen begränsas när man inte har möjlighet att uppge sina personuppgifter.
Jämställdhetsmyndigheten beskriver en svår livssituation för våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter. Förutom vardagliga svårigheter finns den psykiska och ekonomiska utsattheten kvar.
I en ny undersökning som bygger på forskning, uppgifter från myndigheter och djupintervjuer visar man att myndigheterna inte ger tillräckligt bra stöd och skydd till personer med skyddad identitet. Dessutom gör brister i rutiner att personuppgifter röjs.
– Konsekvenserna av att någon råkat göra fel på socialtjänsten eller en myndighet blir oerhört stora för kvinnorna och barnen. Många tvingas flytta och riva upp allt i sitt liv. De berättar om en ständig oro för att våldsutövaren ska söka upp dem, säger Sophie Nilsson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Majoriteten utsatta under flera år
Av de 86 intervjuade kvinnorna hade nästan alla varit utsatta för våld av en partner under lång tid, allt från fem till tjugofyra år. De har varit utsatta för fysiskt-, psykiskt-, ekonomiskt-, sexualiserat- och materiellt våld i olika omfattning. 20 procent av de intervjuade kvinnorna är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.Konsekvenserna av våldet är bland annat att två tredjedelar av kvinnorna diagnosticerats med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och så även flera av barnen.
Av intervjuerna framkom att nästan alla kvinnor hade polisanmält våldsutövaren. Många av kvinnorna hade berättat om sin våldsutsatthet för andra yrkesverksamma och närstående. Anmälan om barn som far illa hade gjorts till socialnämnden gällande cirka hälften av kvinnornas barn.
Mer hade kunnat göras för att förhindra mer våld
Uppgifter från de intervjuade kvinnorna visar att mer hade kunnat göras av samhället i ett tidigare skede för att förhindra ytterligare våld. Bland annat påpekas att det uppstår ett glapp mellan det att socialnämnden får kännedom om våldsutsattheten, fram till dess att behov av insatser utretts och beviljats.– Barn med skyddade personuppgifter har ibland umgänge med en våldsutövande förälder. Vi konstaterar att det är högst olämpligt. Barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Vi rekommenderar också att de här kvinnorna och barnen kan få en kontaktperson så att de får hjälp med myndighetskontakter, säger Sophie Nilsson.
Jämställdhetsmyndigheten rekommenderar bland annat att:
• Våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter bör erbjudas en kontaktperson som kan tillhandahålla stöd hjälp och vägledning i myndighetskontakter och i praktiska vardagsfrågor. Kontaktpersonen ska finnas så länge skyddsbehovet kvarstår.
• Barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Barnrätten ska gå före föräldrarätten vad gäller barn som utsätts för våld och barn som lever med våld.
• Kunskapen om ekonomiskt våld och dess allvarliga konsekvenser för våldsutsatta kvinnor behöver ökas hos yrkesverksamma. Ekonomiskt våld bör inkluderas som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det skapar förutsättningar för att ge tydliga uppdrag på området till de aktörer som har en roll i att bidra till strategins genomförande.
• Skatteverket bör få i uppdrag att kontinuerligt samla in information och statistik om våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter. Statistiken bör bland annat avse vilket stöd som tillhandahållits och vilka myndigheter som har röjt personuppgifter.
– De män som utövar våld och hot mot kvinnor och barn bör oftare än i dag dömas för sina brott. På så sätt behöver färre personer flytta eller leva med skyddade personuppgifter. Vi ser att bristen på ett stadigt boende till kvinnor som lever med skyddade personuppgifter är ett allvarligt problem. Ett tryggt boende är avgörande för att kunna upprätthålla skyddet och en förutsättning för en fungerande livssituation, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.
Jenny Fors 4 Apr 2022
Relaterade artiklar
Mest lästa
Tidningen

Magasinet Omtanke speglar verksamheten inom Socialtjänst, vård och omsorg. Vi är en branschtidning till för att informera såväl som att inspirera!
Läs mer-
Kvinnors och barns skydd måste få kosta
"Det finns en rad utmaningar inom skyddat boende. Finansieringen är en stor fråga."
-
Nu börjar personlarmen att sluta fungera
Tänk dig att du står inför en hotfull situation och trycker på ditt personlarm men ingenting händer. Det är precis vad som kan hända nu när 90 000 larm ska över från 2G-nätet till 4G.
-
Familjehemsmamma fick hederspriset Årets Hjärta
Elisabeth Karlsson, familjehemsmamma i Kristianstad familjehem bemanning, prisas för sitt engagemang och kärlek som ger barn en ny chans i livet.
-
Sju förslag för att motverka gängkriminaliteten
Frälsningsarmén arbetar i flera utsatta områden där gängkriminaliteten är ständigt närvarande.
-
Nytt viktigt forum för skyddade boenden
Stiftelsen insats skyddat boende och SSIL – för vård och omsorg arrangerar Dagen för Skyddat boende den 26 oktober på Gothia Towers i Göteborg.
-
Nu kan fler få öva på utmanande beteende
Hot och våld gör att vi omedvetet får en stressrespons där vi reagerar genom kamp, flykt eller stelna. Med hjälp av Virtual Reality går det att träna på sitt eget agerande för att förhindra att situationen eskalerar till våld.
-
När blåmärken inte syns
"När man väl söker hjälp har våldet eskalerat. Våldet har pågått under en längre tid". Gästkrönika av Pia Johansson, författare till boken "För ditt eget bästa", (2019) Ordberoende förlag.