Mycket kvar innan Kriminalvården kan ta emot unga

Den 1 juli 2026 ska de första barn- och ungdomsavdelningarna på våra fängelser kunna tas i drift.
fängelse
Enligt ett regeringsuppdrag ska Kriminalvården vara redo att ta emot barn- och unga på anstalt från 1 juli 2026. Foto: Kriminalvården

Den 1 juli 2026 ska de första barn- och ungdomsavdelningarna på våra fängelser kunna tas i drift. Påföljden Sluten ungdomsvård på Statens institutionsstyrelse, SiS, kommer då att ersättas av fängelse inom Kriminalvården. Förberedelsearbetet är i full gång.

Kriminalvården har haft en snäv tidsram med att förbereda sig för att ta emot 15–17 åringar på anstalt i nya barn- och ungdomsavdelningar. Från regeringsuppdraget i september 2023 till att förändringen träder i kraft den 1 juli 2026 förbehållet riksdagens ställningstagande.

– Vi hade en förstudie klar våren 2024 där vi lokaliserade ett 60-tal olika processer som behöver hanteras. Det är allt från att bedriva grundskola och gymnasieskola till säkerhetsbedömningar för barn, berättar Håkan Zandén, som leder Kriminalvårdens förberedelser för uppdraget.

Håkan Zandén, Kriminalvården.

Just nu finns ingen lagändring klar som ska stödja förändringen, men en lagrådsremiss och sedan en proposition kommer att lämnas till riksdagen under hösten 2025. Den kommer att förtydliga hur det nya uppdraget ska se ut.

– Vi har arbetat fram en projektorganisation som har i uppdrag att se till så vi får det här att bli verklighet. Våren 2025 beslutades vilka åtta anstalter som är aktuella att ta emot barn och unga. De kommer att byggas om och anpassas för den nya målgruppen. Vi hade inte tid att bygga nytt.

Två anstalter först ut att byggas om

Österåker och Rosersberg är de två första anstalterna som kommer att anpassas. Det kommer att inledas ett ombyggnadsarbete där vid årsskiftet 2025/2026. Näst på tur är Högsbo och Sagsjön. Övriga anstalter som kommer att ta emot unga är Kumla, Skenäs, Täby och Ystad.

– Sagsjön och Ystad kommer att ta emot flickor och de övriga är för pojkar. Det har också varit viktigt att barn- och ungdomsavdelningarna helt skiljs åt från de vuxna avdelningarna. De unga ska inte behöva stöta på vuxna frihetsberövade. De vuxna kommer att flyttas till andra anstalter, säger Håkan Zandén.

De nya platserna för barn- och ungdomar kommer att öka succesivt till cirka 250 platser 2027/2028. Längre fram kan det bli aktuellt att bygga nytt.

Så här ser ett rum på anstalt ut för vuxna.

Redan idag så råder det platsbrist inom Kriminalvården, så det här blir en stor utmaning för en redan ansträngd myndighet.

– Men även om det nya uppdraget börjar gälla 1 juli 2026 så blir det ingen anstormning av unga då. Brottet ska begås från den 1 juli 2026 och sedan kan de bli dömda till fängelse efter det. Därför kommer det att dröja till kanske sen höst innan de första dömda börjar komma in.

Flera olika förberedelser görs samtidigt

Det är både lokaler och verksamhet som anpassas till de nya förutsättningarna. Personalen behöver kunskap i hur man pratar med och bemöter barn, det behövs utbildad skolpersonal, man behöver ta fram nya behandlingsprogram och så vidare.

– Flera processer pågår och är i olika skeden. Vi har genomfört barnkonsekvensanalyser och tagit fram ett nytt riskbedömningsinstrument. Rent praktiskt så kommer de nya avdelningarna vara små med färre intagna jämfört med för vuxna. Dessutom mer personal. Utbildning blir en stor del av den dagliga verksamheten så det behövs både ändamålsenliga utbildningslokaler samt vettig och bra fritidssysselsättning, säger Håkan Zandén.

Redan idag har Kriminalvården viss vana att möta unga, men då på häkten och i frivården eller som besökare.

– Från 2023 har andelen unga på häkte ökat radikalt och ligger nu i genomsnitt en viss dag på cirka 100, jämfört med 20 tidigare. Det är ovanligt att ungdomar under 18 år döms till fängelse, men det förekommer.

I huvudsak döms unga i åldrarna 15–17 år som idag har begått grova brott som grovt rån, våldtäkt, mordförsök eller mord till sluten ungdomsvård (LSU) inom Statens institutionsstyrelse, SiS. De som begår brotten före den 1 juli 2026 kommer att avtjäna sitt straff på SiS.

Förslag på sänkt straffbarhetsålder

Det har skett en stor ökning av de alvarligaste brotten bland unga. Flera nya statliga utredningar föreslår skärpt straff för barn och unga. Bland annat föreslås en ny påföljd med utökad ungdomsövervakning. Det finns också ett förslag på sänkt straffbarhetsålder från 15 till 13 år.

– Från den 1 januari 2021 finns ungdomsövervakning i 6–12 månader som vi hanterar i samverkan med socialtjänsten. Det har fungerat jättebra. Då är det helghemarrest som övervakas med fotboja. Förslaget utökad ungdomsövervakning ska handla om 1–3 år och fotboja dygnet runt.

Bakgrunden till att Kriminalvården tar över brottsdömda unga för grova brott från SiS är att Kriminalvården har helt andra förutsättningar att bedriva verksamheten. Både när det gäller säkerhet och befogenheter.

– Man får inte ha med sig telefon eller annan elektronisk utrustning. Utredningen framhåller vikten av samhällsskyddet, att vi har murar och en säkerhetsorganisation. Sedan har vi frivården med utslussning så att vi tar ansvar hela vägen ut. Då har vi kvar kontroll och stöd som följer planeringen om till exempel vård och behandling i samverkan med andra aktörer, avslutar Håkan Zandén.

Kriminalvårdens nya uppdrag

Senast den 1 juli 2026 ska Kriminalvården kunna ta i drift särskilda enheter för barn och unga, 15–17 år, som döms till fängelse. En förutsättning är att riksdagen beslutar om nödvändiga förändringar i lagstiftningen.

Läs också