Medkänsla för bakomliggande orsaker

Medkänslans Hus i Norrköping är en verksamhet fylld av medkänsla, men det är inget vanligt behandlingshem för personer med skadligt bruk och beroende. Insatserna utgår från ett helhetstänk på människan och ett traumaperspektiv. Behandlingstiden är i regel 12 veckor på heltid med individuellt boende.
– Vuxna behöver inte sova ihop för att bli fria från olika missbruk eller läka sina trauman, säger Fredrik Wretman, en av grundarna.

I Norrköping har fem personer med bakgrund i olika vårdyrken startat en ny typ av verksamhet. Medkänslans Hus är inget hus, utan en liknelse för vad de vill skapa.

– Vi vill bygga en stark grund med väggar och tak, som en trygghet för de människor med olika typer av missbruk som kommer till oss. I huset finns olika rum med inriktning på metoder och förhållningssätt, med syftet att våra klienter ska få verkliga redskap i att bygga upp sig själva och sitt liv. Ett nytt förhållningssätt och lärdomar som man bär med sig hela livet förhoppningsvis, berättar Fredrik.

Verksamheten startades i september i år så det är alldeles nytt. Idén föddes efter många års arbete inom vård och omsorg, där ägarna också drivit vård- och omsorgsföretag.

– Vi har sett vad som fungerar och inte, och nu med distans till tidigare arbeten så har vi har vi skapat en behandlingsform som vi vet kan generera mer värde för de klienter som idag placeras på till exempel HVB, menar han.

Fredrik har arbetat inom bland annat öppenvård och på HVB-hem. Han har en bred och gedigen akademisk utbildning och har även utbildat sig inom traumaanpassad yoga och Compassionate Inquiry. Här i Medkänslans hus har alla fem ägarna med sig sin profession och bidrar med sin expertis. I och med att det är ägarna som även är terapeuter och behandlare, har man en värdefull direktkontakt och ansvar för klienterna, som inte finns i större verksamheter.

– Vi är de som både driver företaget, tar fram koncepten och möter klienterna i behandling. Inga mellanchefer eller långa avstånd mellan den som har mandat i verksamheten och den som utför arbetet och så vidare. Det innebär att den placerade alltid möter en beslutsfattare och den som placerar endast betalar för insatsen, inte för chefsled, HR eller marknadsavdelningar. Vi har så att säga byggt bort det skadliga avståndet som vanligtvis finns mellan klienter och personal, förklarar Fredrik.

Traumat missas ofta i missbruksvården

Grunden i behandlingsformen är en helhetssyn på människan och ett traumaperspektiv. Fredrik menar att man generellt är dåliga på att titta på traumat inom svensk beroendevård.

– Det underliggande såret, traumat, missas ofta i missbruksvården. Vi pratar kanske om det oftare idag, men har få riktiga insatser som har fokus och förståelse för trauma. Om till exempel tio personer tar droger, så är den som fastnar ofta den personen som varit med om något svårt i livet som den inte kunnat hantera. Som blivit ett tomrum inombords som kan fyllas av till exempel alkohol och droger, för en tillfällig känsla av glädje eller trygghet.

Det finns en stark tradition, menar han, att man inom vården ser missbruk som en sjukdom som behöver medicineras.

– När en person så att säga insjuknar så ”försvinner” det som den varit med om i livet, traumat blir i det synsättet inte relevant, eller man kanske inte ens tänker att där finns ett trauma. Ett annat sätt är att ge klienten skulden, att personen är svag och ska skämmas och då saknas den nödvändiga medkänslan och förståelsen för bakomliggande orsaker. Det är lättare att skylla på personen än att ta tag i och omfamna problemet, säger Fredrik och fortsätter:

– Om vi lyfter blicken, släpper tro och övertygelser och tittar ut på beroendevården idag, vad ser vi då? Jo, vi ser att skadligt bruk och beroende ökar, lidandet växer och allt fler behöver hjälp. Om det vi gör idag, ur ett större perspektiv, leder till en ökning av lidande så behöver vi göra något annat. Medkänslans hus är något annat.

Nyfiken på ett annat liv

Till Medkänslans hus kan vuxna män och kvinnor komma antingen som privatperson med egen finansiering, via sin arbetsgivare eller efter ett myndighetsbeslut av socialtjänsten eller efter ett samarbete med kriminalvården. Kraven på de som kommer hit, är att de ska vara nyktra, att de ska fungera i grupp och vara nyfiken på ett annat liv än det man lever idag.

– Det finns generellt en tendens inom vård och behandling att man tar bort människans funktion och förmåga till ansvar och där vill vi inte hamna. Vi tror ju på människan. Vi har insatser dygnet runt sju dagar i veckan. Men man bor inte kollektivt här, vi tror inte, av erfarenhet, att vuxna människor med beroendeproblem varken behöver eller mår bra av att sova under samma tak. För de som behöver ett boende samarbetar vi med till exempel lokala hyresvärdar eller hotell.

– Den intensiva och heltäckande insatsen, på 12 veckor, som Medkänslans hus tagit fram har inte funnits i Sverige tidigare. Insatserna har sin grund i evidens och med närheten till akademien kommer vi löpande att följa utfallet av hur Medkänslans hus organiserat insatserna, säger doktorand Christoffer Teske, en av ägarna.

Klienterna följer ett dagligt schema där dagen börjar med en incheckning på morgonen. Under incheckningen går man igenom vad som händer den kommande dagen och sätter sin egen intention. Något som är avgörande för alla insatser är intoning.

– Intoning är vår garanti för medkänsla. Att vi ser personen och var den befinner sig känslomässigt. Våra klienter behöver känna att vi är med dem, de behöver känna sig sedda för att de ska ha en möjlighet att möta sig själva och så småningom vara trygga att gå hela vägen till smärtan de bär inom sig. Vår intoning skapar den tryggheten. Om klienten vet att det är okej att vara precis som han eller hon är just här och nu i vår närvaro, då har vi lyckats med intoningen, säger Fredrik.

Så skapas förändring

Efter incheckning har man till exempel meditation eller traumaanpassad yoga. Sedan varvas dagen med samtalsgrupper med olika teman som beroende, trauma, nervsystemets funktion, återfallsprevention och individuell terapi.

– Man får titta på och uppleva sig själv när man reflekterar över sina beteenden. För många i beroende handlar mycket om vad man vill och mindre om vad man behöver. Därför är kontinuitet, medvetenhet och samhörighet viktiga komponenter. Att kunna låta viljan vila till förmån för det man behöver för att må bra skapar förändring. Våra individuella behandlingsinsatser baseras på Compassionate Inquiry och vi har även diverse manualbaserade metoder.

I verksamheten finns även fokus på olika typer träningsformer, som funktionell träning eller en löptur, allt för att fokusera på ett hälsomässigt helhetsperspektiv. Inför att insatsen påbörjas har klienterna träffat en läkare för olika tester.

– När man kommer till oss tas det blodprov och man gör olika fysiologiska tester, för att få en bild över hur personen mår fysiskt. Under behandlingen gör man sedan uppföljningar och mätningar för att se hur utvecklingen ser ut.

Inget tomrum att fylla

På sin individuellt planerade tid går en del klienter på NA och AA-möten, någon går på yoga och andra går på gymmet.

– Under dagen finns inget vakuum, så att säga, då man inte har något att göra. Är det något som triggar trauma, sug och återfall så är det tomrum. Det tomrummet som beroendet tidigare har varit ett försök att lösa, menar Fredrik.

Utcheckningen sker på kvällen digitalt via Teams. Då fångar man upp tankar och känslor som uppkommit under dagen.

– Samtliga klienter jobbar med reflektioner i sin reflektionsbok under dagen. Det kan handla om mående, upplevelser under dagen, processer som hänt eller sorger som kommer fram. Det viktigaste med utcheckningen är att landa i trygghet inför nattens mycket viktiga och återhämtande sömn. Ibland gör vi en gemensam guidad meditation. Även på helgerna finns en struktur även om många också då träffar anhöriga eller gör inköp eller hushållssysslor.

På Medkänslans Hus arbetar man efter tre grundpelare: Kroppen som resurs, Självmedkänsla och Samhörighet. Fredrik förklarar:

– Att jobba med sin kropp som resurs handlar om att uppleva skillnad, förstå och vara närvarande med sitt mående utifrån hur ens autonoma nervsystem reagerar. Vi har ett trauma- och hälsoperspektiv i allt vi gör. Självmedkänsla är något som är viktigt att på sikt utveckla för ingen som lever med missbruk tycker bra om sig själv. Vi tränar på att möta sig själv på ett annat sätt än genom dömande och skam som har förstärkts av dömande utanför en själv.

Drivkraft att känna samhörighet

Människan har en inbyggd drivkraft i anknytningsapparaten att känna samhörighet med andra människor. Under behandlingen jobbar man med frågor som hur hänger jag ihop med andra människor?

– Vad händer när vi jobbar i grupp? Vad ger det för känsla ur ett samhörighetsperspektiv? Alla de här stegen verkar för att bygga trygghet inifrån, att bli trygg nog att kunna uppleva något nytt, till skillnad från responser drivna av beroende och trauma, förklarar Fredrik.

Trauma är idag ett vedertaget begrepp och Medkänslans hus ser det som positivt men vill också vara tydliga med sin definition.

– Många av våra klienter har helt eller delvis vuxit upp med en tanke om att vara värdelös. Men att det skulle vara ett trauma i sig tänker man inte på. Ett trauma kan handla om att man som barn inte fick de basala behoven uppfyllda, som man borde fått. Vi arbetar med hur olika upplevelser påverkar en idag och framåt, för att ta hand om orsaker och följder. Vårt perspektiv är att beroendet är ett symtom på någonting – ett försök att lösa smärtan.