Hur anpassar man ett skyddat boende för barns behov? Den här delen handlar om hur en skyddat boende kan barnanpassas fysiskt när det kommer till leksaker. Vi låter socionomen Sol Lindhöjd, som driver Fredahuset, berätta om deras projekt och ge tips.
Att vistas i skyddat boende är för en del våldsutsatta en livsavgörande nödvändighet, men det är också en tid präglad av oro, osäkerhet och tid för att bearbeta traumatiska upplevelser. Det här är fjärde delen i en artikelserie om hur ett skyddat boende fysiskt kan barnanpassas. Det är upp till var och en att definiera vad ett barnanpassat utrymme är men artikeln lyfter syftet och föreslår konkreta tips.
Barns rätt till lek, vila och fritid är omnämnt i artikel 31 i Barnkonventionen som en lagstadgad rättighet. Vidare står det i 3 kap. 3 a § Socialtjänstförordningen ”Att ett skyddat boende ska vara lämpligt för barn kan bland annat innebära att boendet har utrymmen för lek och sysselsättning som är anpassade efter olika åldrar samt utrymmen som är lämpliga för skolarbete”. Den som tillhandahåller ett skyddat boende har alltså en skyldighet att underlätta leken för de barn som är skyddsplacerade.
Hur kan då leken främjas? Jo, med hjälp av leksaker!
Leksaker bidrar till barns lek som hjälper dem att utveckla sin kreativitet och problemlösning. Leken väcker fantasin till liv och gör att barns sociala och empatiska förmågor berikas. Dessutom kan många leksaker göra att leken hjälper barnen att förbättra sin motorik.
Det finns otroligt mycket forskning om lekens betydelse. Enligt en studie från National Child Traumatic Stress Network (NCTSN) i USA kan leksaker fungera som en form av terapeutiskt verktyg för barn i kris, genom att erbjuda en struktur för lek som speglar och bearbetar upplevda trauman (National Child Traumatic Stress Network (NCTSN), ”Understanding Child Trauma”). De menar att lek är barnets naturliga språk, och att det är genom leken som barn bearbetar världen omkring sig. I en miljö där allt känns främmande – som ett skyddat boende – kan något så enkelt som ett gosedjur eller en byggsats skapa en bro till normalitet.
Riskbedömning kring elektronik behövs
När vi pratar med barnen som är skyddsplacerade hos oss får vi ofta en mängd förslag på leksaker. Många lyfter önskan om elektronisk utrustning i form av digitala pekplattor, tv-spel och datorer. Varje skyddat boende behöver göra en individuell riskbedömning för varje klient och i samråd fatta beslut om huruvida det är möjligt att tillåta.
Det finns turligt nog en mängd leksaker som inte är förenade med en digital säkerhetsrisk. Vid frågan om vilka leksaker ett skyddat boende bör erbjuda har flertalet av barnen på vårt boende uttryckt bland annat gosedjur, byggsatser, pussel, sällskapsspel, pyssel, dockor, käpphästar, bollar och köksutrustning för barn.
Leksakerna bör vara åldersanpassade och finnas tillgängligt för barnen i varje sovrum i ett kollektivt boende eller i klientlägenhet vid separata lägenheter. Det bör också finnas leksaker att tillgå i bilarna så att barn känner sig välkomna redan vid hämtning och kan sysselsätta sig under transportsträckor.
Vi har valt att fokusera på rörelseglädje eftersom leksaker som främjar fysisk aktivitet alltid finns åldersanpassat tillgängligt. Jag har vid det här laget både sett och deltagit i ett antal käpphästtävlingar och fotbollsmatcher.
Personalutrymmen behöver också leksaker
Det bör också finnas en mängd leksaker i varje personalutrymme där barn vistas. Barn med funktionsvariationer uppskattar än mer att ha något för händerna och kan känna trygghet i att vila ögonen på en leksak snarare än en vuxen samtalspart.
Vi brukar tillhandahålla diverse leksaker som är enkla att vrida, trycka och klämma på för att barnen enklare ska kunna slappna av under ett samtal. Dockor och gosedjur kan också hjälpa till att skapa en mer inbjudande och trygg miljö för samtal.
En fördel är att tillhandahålla andra leksaker i personallägenheterna än i klientlägenheterna i syfte att barnen blir nyfikna och vill besöka personallägenheterna. I varje personallägenhet har barnen som kommer till oss exempelvis tillgång till en mängd utklädningskläder där det finns möjlighet att vara någon helt annan och koppla bort verkligheten för en stund.
Leken främjas inte bara av leksaker utan givetvis av socialt samspel, delaktighet från en förälder eller jämnårig. Men vi vet att våldsutsatta föräldrar inte alltid mäktar med och att ensambarn precis i början av skyddsplacering sällan hunnit få vänner på plats. Då har leksakerna även en indirekt skyddseffekt för den våldsutsatta föräldern i skyddat boende. Att veta att barnet har något tryggt och meningsfullt att sysselsätta sig med, ger den vuxna möjlighet att fokusera på juridiska processer, samtal med socialsekreterare eller att helt enkelt vila – vilket i sig är en del av återhämtningsprocessen.
Text: Sol Lindhöjd
3 tips om leksaker
- Fråga barnen, vilka leksaker behöver finnas? Fråga inte bara en gång.
- Gör rent leksakerna och rensa ut trasiga med jämna mellanrum!
- Boka in möten med barnen där ni leker med leksaker och bygger relation samtidigt. Det fanns en tid då många skyddade boenden som enda insats till barnen erbjöd barnpassning när den våldsutsatta föräldern hade ett möte. Den tiden är förbi och jag lovar att ni får en trevligare stund tillsammans om ni tar hjälp av leksaker!
