Lär av idrotten för ett hälsofrämjande ledarskap

Varje individ behöver utmanas för att prestera sitt yttersta. Ramin Kabiri utsågs till Årets hälsofrämjande chef 2019. Han är biträdande enhetschef på Mälarbackens vård- och omsorgsboende i Bromma där han vände en negativ utveckling genom ett framgångsrikt förändringsarbete. Resultatet blev lägre personalomsättning och en kultur som präglas av arbetsglädje, hälsa och välmående.

En hälsosam arbetsplats bygger på en helhetssyn över personal och organisation. Ramin Kabiri har lyckats skapa just det på Mälarbackens vård- och omsorgsboende i Bromma. Han berättade om sin resa under Äldreomsorgsdagarna som arrangerades av Gothia Fortbildning.

– Det har varit en fyra år lång process. Att jag fick pris som Årets hälsofrämjande chef 2019 beror på vårt teamarbete. Det har varit en ära att ha fått jobba med hela den här arbetsgruppen, som är på 50 personer, säger Ramin Kabiri.

Utnämningen har fått uppmärksamhet och många vill ha framgångsreceptet. Det gjorde att Ramin började fundera över vad de hade gjort och började föreläsa om arbetsglädje och hälsa på arbetsplatsen.

Han är i grunden fysioterapeut och ergonom och har bred erfarenhet av idrottsmedicin och personalhälsa.

– När jag var 13-14 år började jag med kampsport. Tränaren var en av de bästa. Han kunde se potentialen hos varje individ och plocka fram det. Inom idrotten handlar det mycket om att ha rätt attityd. Du kan inte påverka din motståndare. Du kan bara påverka dig själv, att hitta dina svagheter och förbättra dig där.

För att utvecklas som idrottare behöver du också alltid tänja på gränserna. Tyngdlyftare behöver hela tiden öka på vikterna.

– Det är mycket som du måste utstå och härda ut. Jag har upplevt revolt i mitt hemland, flykt, fängelse, krig, flykt igen, utvandring och invandring. Det har varit turbulent och inget jag skulle önska för någon att behöva uppleva. Men det har också inneburit utveckling.

Tid för återhämtning

Inom idrottsmedicin handlar det mycket om att analysera, förebygga, se helheten och tillsätta tid för återhämtning.

– Jag drar mycket paralleller till idrotten. Personalhälsoarbete är allt från lyftteknik och träning till organisationsaspekten. Ökade sjukskrivningstal är ett bekymmer för organisationen. Det behöver vara rätt balans mellan krav och kapacitet. Vi måste ha rätt teknik och utrustning. Har vi för hög arbetsbelastning i arbetsgruppen fungerar det inte. Men vi kan heller inte ha för låg arbetsbelastning. Och det handlar inte bara om lönsamheten, för det är heller inte kul att inte komma upp i rätt belastning. Det är som att lyfta en enkiloshantel, säger Ramin Kabiri.

En bra arbetsledare ska, liksom en tränare, se vilken utvecklingspotential varje medarbetare har för hatt kunna utmana och tänja på gränserna.

– Alla har vi en komfortzon. Vi behöver belastas till vårt yttersta för att kunna utvecklas. Annars kommer man inte framåt. Men vi får heller inte passera bristningsgränsen för vad vi klarar av.

Många är rädda för stress. Ramin vill förmedla att stress är en del av tillvaron.

– Att gå utanför komfortzonen innebär en stress. Man kan också träna på att utsätta sig för stress. Det viktiga är att återhämta sig där emellan. Träning är också ett stressmoment. Sedan behöver man vila.

Motivation och engagemang

För att uppnå goda resultat krävs ömsesidiga insatser. Det är ett teamarbete och det behövs motivation och engagemang för att nå målet.

– Det är viktigt att känna arbetsglädje. Jag vill ha en lättsam stämning på arbetsplatsen som är välkomnande. Välmående personal ger en välmående verksamhet. Vi ska kunna få kraft av varandra. Det krävs också tillit och förtroende. Även ett aktivt medarbetarskap. Alla har ett ansvar.

Det handlar också mycket om relationer. Till mig själv, uppdraget, chefen, kollegorna, brukarna.

Året var 2016 när Ramin Kabiri tog över verksamheten, ett sjunkande skepp beskriver han det som.

– Vi hade hög sjukfrånvaro och mycket missnöje. Det var en turbulent period. Vi fick göra en omstart. Vi satte oss tillsammans och definierade nuläge, önskat läge och hur vi skulle ta oss dit.

Ramin hade fokus på arbetsgruppen.

– De kunde inte komma överens riktigt. Jag ville få ihop gruppen men ändå behålla drivande krafter för att få en utveckling. De behövde få känna tillhörighet och trygghet.

Varför är vi här?

Så hur började de? Jo, de var tvungna att börja med sig själva.

– Vissa var till och med på väg att säga upp sig. Vi behövde svara på frågorna "Varför är vi här?", "Vad är det som gör att jag stannar?"

Man kan lära av misstagen, det som har hänt, men man behöver jobba framåt i linje med målet.

– Hur ska vi uppnå det resultatet? Allt kanske man inte har lust att göra, men man måste göra det ändå. Varje individs beteende räknas. Vi identifierade vad vi gör bra och vad vi kan göra bättre, vad vi irriterar oss på.

Ramin understryker att alla behöver ha respekt för varandra och för verksamheten. Fokus ska ligga på det som fungerar.

– Förstärk det som fungerar. Sedan behöver ledarskapet vara närvarande, coachande och stödjande. Skapa förtroende och öka teamkänslan. Skapa en sund kultur.

Corona-krisen blev ännu en prövning. Ramin jämför corona med kriget.

– Det blev en skräck hos alla medarbetare. Det var som vi var i frontlinjen. Vid en kris blir det ännu viktigare med närvaro. Men vi fick styrka av varandra. Krisen har stärkt oss.

Ett bra ledarskap

Det är viktigt att se och bekräfta medarbetarna. Han räknar också upp andra saker som kännetecknar ett bra ledarskap.

– Minska kontrollen och skapa engagemang. Ökad kontroll dödar engagemanget. Våga vara snäll och generös. Ge beröm, återkoppla, försök visa lugn, ta dig tid och var öppen för nya idéer.

Ramin tror att alla personer har potential. Men han ställer också krav och får medarbetarna att utvecklas. Han slutar med ett citat från Rusan A. Wheelan; "När en grupp blir ett högpresterande team händer något enastående. Arbetet känns inte som en börda. Det blir roligt. Medlemmar i högpresterande team känner sig involverade, engagerade och uppskattade."

Jenny Fors 10 Dec 2020

• 

  Superföräldrar – nytt tv-program om att ha barn med NPF

  I talkshowen Superföräldrar gästas varje program av föräldrar som delar med sig av sina erfarenheter och frågor som rör livet som NPF-förälder. En uppföljning på SVTs serie Superungar.

• 

  3 av 10 fortsätter att träffas trots risk för smitta

  Enligt MSBs senaste Sifo-undersökning fortsätter 3 av 10 att träffa andra människor inomhus än de bor tillsammans med. Nu vädjar Folkhälsomyndigheten om ökad följsamhet för att få ned smittspridningen av Covid-19.

• 

  "En stor måltid är bättre än många små för äldre"

  Att få i sig ett rejält mål mat om dagen är viktigt för äldre personers hälsa. Det visar en ny doktorsavhandling från Örebro universitet.

• 

  Inspektioner för en bättre äldreomsorg

  De kvalitetsgranskar kommunens äldreomsorg, påtalar brister och lyfter goda exempel. Sedan 1997 har Stockholms stads äldreförvaltning haft inspektörer – ett uppdrag som kan väcka blandade känslor.

• 

  Mångfald har blivit en affärsstrategi

  Mångfald som affärsstrategi och datadriven rekrytering är två av nio trender som TNG presenterar i sin årliga trendspaning inom fördomsfri rekrytering.

• 

  “Det ingen får veta om pappa”

  När skådespelaren Aja Rodas var liten satt hennes pappa i fängelse. Nu spelar hon sig själv i en föreställning riktad till mellanstadiebarn.

• 

  Ny jobbsajt för vård och omsorg

  På Omtankes egen jobbsajt är det fullt tryck. Här presenteras dagsaktuella jobb inom branschen. I Skarpnäck sökte man inte mindre än fem vikarierande socialsekreterare i mars – på grund av babyboom.