Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga

Trenden fortsätter, psykisk ohälsa ökar stort bland unga.

Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent. De alarmerande siffrorna presenterar Socialstyrelsen i en ny rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18-24 år.

Det är framför allt diagnoser för depressioner och olika ångestsyndrom som bidrar till ökningen av den psykiska ohälsan, och eftersom antalet nya sjukdomsfall ökar och även tenderar att bli mer långvariga kommer ökningen inte att mattas av den närmaste tiden.

– Även om psykisk ohälsa är vanligare bland de som har särskilt svåra psykosociala förhållanden är det allt fler från hela ungdomsgruppen som omfattas av den här ökningen, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

I takt med att den psykiska ohälsan ökat har också förskrivningen av olika antidepressiva läkemedel ökat. Andelen som behandlas med läkemedel efter att ha blivit sjuka har dock varit oförändrad de senaste tio åren.

Av de som påbörjar en behandling med psykofarmaka är det ungefär en av fem som fortsätter behandlingen i minst tre år.

– En tidig upptäckt och diagnostisering, där olika former av psykologisk behandling sätts in tidigt skulle eventuellt kunna ersätta läkemedelsbehandling vid psykisk ohälsa, så som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest, säger Peter Salmi.

Barn och unga vuxna som tidigt får psykiatriska diagnoser som depression och ångestsyndrom riskerar att bli sjuka under lång tid och då ökar också risken för självmordsförsök och självmord. Bland pojkar i åldern 10-17 år med samsjuklighet i depression och ångestsyndrom är självmord 25 gånger vanligare jämfört med pojkar i samma ålder som inte fått någon psykiatrisk diagnos.

Insjuknande i tidig ålder påverkar också förmågan att tillgodogöra sig högre studier.
– Vi följde upp barn och unga som vårdats för depression och ångestsyndrom 2006. Tio år senare hade de personerna uppnått en betydligt lägre utbildningsnivå än de som inte varit sjuka, säger Peter Salmi.

Det finns inga säkra svar på varför den psykiska ohälsan ökar. Det kan delvis ha att göra med en ökad medvetenhet och att fler vågar berätta. Men eftersom hela ungdomsgruppen har drabbats av ökad psykisk ohälsa tror Peter Salmi att ökningen kan ha att göra med ungas livsvillkor.

– Då handlar det om de miljöer där alla barn och unga vistas, som under skolperioden. Men även inträdandet i arbets- och vuxenlivet kan vara en del av förklaringen, säger Peter Salmi.