När barn delar upp sig i grupperingar med pojkar och flickor för sig så ökar problemen med grovt språk och mobbning.
Det visar en studie från Högskolan i Gävle.
– Klimatet blev sämre bland både pojkar och flickor. En förklaring är att machokulturen förstärks, säger Silvia Edling, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle.
Forskarna har intervjuat elever i årskurs 4-6, men också lärare, kuratorer, vaktmästare och annan personal, på tre olika skolor. Studien tar sin utgångspunkt i väl underbyggd statistik från kommunen där skolorna ligger, som visar att fler flickor än pojkar upplever sig utsatta för mobbning sedan 2017.
Skolorna skiljer sig åt – en av dem har haft en relativt låg andel elever som upplevt kränkningar över tid, den andra skolan haft en hög andel kränkningar, medan förhållandena på den tredje skolan varierat.
Gemensamt för skolorna är att både elever och personal upplever att de könsvisa grupperingarna ökat bland barnen.
– Intervjuerna visar överlag på en skarp klyfta mellan flickor och pojkar. Uppdelningen gör det svårt för pojkar att visa mjuka värden och för flickor att komma in på pojkarnas arena. Pojkar upplever att de inte får leka med flicksaker och flickor att de inte kan uttrycker sig som pojkar utan att det sticker ut och att de blir retade för det, säger Silvia Edling.
”Tycks komma ur ett hårdare samhällsklimat”
Personal och elever vittnar om att uppdelningen ger en tuffare stämning. Språket har blivit grövre och våld och trakasserier har ökat. Studien visar också att det skapas en slags ordning där pojkar och flickor upprätthåller könsuppdelningen.
– Intervjuerna vittnar om att det här tycks komma ur ett hårdare samhällsklimat, men också ur ett ökat inflytande bland föräldrarna. Det finns en konservativ trend nu i samhället som bidrar till att pojkar och flickor umgås var för sig, säger Guadalupe Francia, professor i pedagogik.
Det positiva enligt studien är att det finns en stor kunskap och kompetens kring mobbning bland personalen. Både elever och lärare framhåller vikten av att vuxna är synliga och griper in konsekvent. Men för att det ska fungera i praktiken måste stödet från rektorerna finnas där.
– Det finns en utbredd rädsla för hur föräldrar kommer att reagera om anmälningar görs, vilket gör att vissa problem sopas under mattan. Det finns också en oro för att rektorerna inte agerar. Detta kan göra att problemen på golvet fortsätter, säger Silvia Edling.
Flickor mer utsatta på sociala medier
Ett annat förhållandevis starkt resultat i studien är att flickor tycks särskilt utsatta på sociala medier utanför skolan vilket gör det angeläget att uppmärksamma detta mer i skolan.
– Vi behöver lära oss mer om sociala mediers betydelse och hur man ska hantera dem för att komma åt den mobbning som sker på nätet, säger Silvia Edling.
Tidigare studier visar att mobbningen bland pojkar ofta är mer synlig i form av fysiskt våld, medan den är mer subtil och svårupptäckt bland flickorna. Personalen på de tre skolorna önskar därför mer kunskap om trakasserier bland flickor.
FAKTA
Den kvalitativa fallstudien ”I skuggan av mobbning och kränkande behandling på mellanstadiet från ett genusperspektiv” är skriven av Silvia Edling, Guadalupe Francia, Maryam Bourbour, Davoud Masoumi och Peter Gill (professor emeritus), vid Högskolan i Gävle. Totalt har 44 personer på tre skolor av olika karaktär intervjuats.
Intervjuerna omfattar 800 sidor transkriberat material. Studien tar sin utgångspunkt i ett stort statistiskt material som samlas in sedan 2012 via två årliga enkäter som går ut till alla skolor i Gävle inom ramen för den så kallade Gävlemodellen.
Källa: Högskolan i Gävle
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';