Guider

Kommunernas krisberedskap behöver stärkas

Kommunerna efterfrågar bland annat stöd för samverkan i en krissituation.

Kommunerna efterfrågar stöd för samverkan och ledning vid höjd beredskap. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen har genomfört i samarbete med länsstyrelserna.

Kommunerna efterfrågar stöd för samverkan och ledning vid höjd beredskap inför kriser och krig. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen har genomfört i samarbete med länsstyrelserna.


Just nu pågår flera statliga utredningar och regeringsuppdrag inom beredskapsområdet. Socialstyrelsen har tillsammans med länsstyrelserna gjort en kartläggning där bland annat en enkät har skickats ut till ett 30-tal utvalda kommuner. 

– Av svaren i enkäten ser vi att förvaltningarna som ansvarar för kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst inte alltid ingår i kommunens arbete med beredskapsplaner – och att kunskapen om civilt försvar och krigsorganisation behöver förbättras, säger Maria Carlund.

Kartläggningen visar också att de tillfrågade kommunerna anser sig kunna bedriva den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten väl vid olika typer av samhällsstörningar under en kortare tid, 1-3 dagar, medan en längre period på upp till tre månader kommer att vara en betydligt större utmaning, beroende på störningens karaktär och omfattning.

Kommunerna efterfrågar tydligare krav eller lägsta ambitionsnivå för höjd beredskap inför kriser och krig som socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården kan förhålla sig till. 

Ökad delaktighet behövs i beredskapsplaneringen

I hälften av de tillfrågade kommunerna deltar inte representanter för verksamheterna i arbetet med krigsorganisationen och dess bemanning och kartläggningen visar på stora variationer gällande deltagande i beredskapsplaneringen. En ökad delaktighet, där berörda från verksamheterna involveras på ett tidigt stadium, behövs för en bättre beredskapsplanering.

Kommunerna efterfrågar också enkla och anpassade stabs- och scenarieövningar som kan bedrivas på olika nivåer i verksamheterna.

– Bara hälften av de kommuner som deltagit i undersökningen har genomfört övningar inom krisberedskap de senaste tre åren. I övningarna har mestadels chefer eller enstaka roller från förvaltningarna deltagit, säger Maria Carlund.

Socialstyrelsen och länsstyrelsernas bedömning är att kommunerna har behov av stöd inom följande områden: 

• Samverkan och ledning, t.ex. upprättande av lägesbilder och samverkansformer i krissituationer. 
• Planeringsförutsättningar, t.ex. att socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård ingår i kommunens rutiner och processer för beredskapsarbete, enhetliga planeringsförutsättningar för civilt försvar och stöd för personalförsörjning vid fredstida kriser samt kommunernas arbete med krigsorganisation och dess bemanning. Därtill behövs beredskapsplanering tillsammans med regionen rörande läkarmedverkan och vårdkedjor. 
• Utbildning och övning, t.ex. stöd för genomförande av lokala och regionala övningar. 
• Upphandling av privata aktörer, t.ex. underlag som hanterar medverkan i övningar och beredskapsplanering. 
• Kommunikation och information, t.ex. stöd för alternativ kommunikation med målgruppsanpassning till såväl verksamheter som brukare och patienter.