PÅ JOBBET: Så stöttar du en kollega i kris.
Hur kan en arbetsplats stötta en medarbetare i kris?
Den frågan hamnar i fokus i bioaktuella och prisade filmen Efter Inez.
– För mig var det skönt att komma tillbaka till jobbet där allt var som vanligt, säger byggnadsarbetaren Filip Nordin, vars dotter dog strax innan beräknad förlossning.
Allt var förberett inför nedkomsten. Barnvagnen inköpt, babysängen bäddad och bilbarnstolen monterad. Men strax innan förlossningen upptäckte barnmorskan att barnet saknade hjärtljud – och det unga parets liv ställdes på ända.
Att förlora ett barn är den värsta sorg man kan drabbas av. I dokumentärfilmen Efter Inez får vi följa byggnadsarbetaren Filip Nordin och hans fru Denize när livet är som mörkast. Det blir en känslomässig resa genom djupaste sorg, men också mot hopp och ny livslust.
– Jag tänkte göra en film om sorg, men det blev en film om kärlek, säger regissören Karin Ekberg.
Hennes syfte har varit att ta upp en tabubelagt ämne, att utforska hur individer sörjer olika – och bemöts olika – samt synliggöra genusaspekter.
– Sorger, kriser och trauman som är knutna till graviditeter, förlossningar och barn hamnar ofta i kvinnorummet, och män fråntas rätten att ta plats i dessa samtal. Men det finns många livsöden under bygghjälmarna, säger hon.
Filip Nordin jobbar själv i byggbranschen och känner igen situationen. På jobbet pratar man inte känslor. Detta är djupt rotat, enligt psykologen Allan Linnér, bland annat känd som radiopsykolog i P1.
– Att visa svaghet har betraktats som något skamligt bland män.
Johan Lindholm, ordförande Byggnads, ser filmen som en del i kampanjen Stoppa Machokulturen, som Byggnads driver ihop med Byggcheferna.
– För mig var filmen ett uppvaknande. Att vi inte kommer till rätta med machokulturen ute på byggena beror delvis på jargongen att män inte vågar prata om känslor.
Men även om arbetsplatsen kanske inte är en plats för djupa och helande samtal så var den en stor trygghet för Filip Nordin. Först hamnade han på en ny arbetsplats med nya kollegor, något som kanske inte var så lämpligt. Filip blev sjukskriven igen. Men att sedan få komma tillbaka till det gamla gänget som kände honom var välgörande.
– Jag tyckte det var skönt att komma tillbaka till den trygga vardagen. På jobbet var allt som vanligt.
För Filip Nordin har familj och privata vänner varit ett starkt stöd efter förlusten av Inez. Han och Denize sökte sig också till Spädbarnsfonden och deltog i deras familjehelger.
– Jag ville först inte följa med, och det kändes som om alla killar som var där var ditsläpade av sina fruar. Men när jag väl var där och pratade med de andra papporna så släppte spärrarna och vi kände mycket gemenskap. Det var väldigt värdefullt.
Män och kvinnor sörjer olika. Hos Denize var det mycket tårar. För Filip gällde handlingskraft.
– Jag ville driva oss framåt, aktivera oss och hålla tankarna på annat.
Enligt Allan Linnér är det ett vanligt förhållningssätt bland män i kris.
– Män har andra strategier för sitt sorgearbete än kvinnor. När de är handlingskraftiga och tysta kan det verka som om de inte sörjer, men så är det inte. Kvinnan tänker ofta ”Hur kan du gå vidare efter det här?” medan mannen säger ”Vi måste gå vidare”.
Detta är något som Johan Lindholm känner igen sig i och delar med sig av under ett samtal i anslutning till pressvisningen av filmen.
– Jag renoverade mig igenom en skilsmässa. Det var mitt sätt att slippa ta itu med känslorna.
Hur ska man göra för att stötta kollegor och vänner som drabbats av sorg?
– Det är viktigt att flagga för sin närvaro när en kollega eller vän mår dåligt. Tala om att du finns, att du är villig att prata. Du får ta risken att personen säger tack men nej tack, men det är bättre att fråga en gång för mycket än att inte säga något alls, säger Allan Linnér.
FAKTA:
Hur stöttar man som chef en medarbetare i kris:
Markera din närvaro:
Tala om att du finns och att du är villig att prata. Säg ”jag finns här om du vill”. Man ska inte ta avstånd på grund av rädsla för att såra den drabbade personen. Ta risken att du får ett nej. Men det är bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite.
Avdramatisera samtalen:
Man behöver inte bli så högtidlig. Ett samtal behöver inte alltid betyda att man sitter ner i ett rum och har ögonkontakt. Ta det sida vid sida, det blir mer avdramatiserat om samtal sker i rörelse.
Erbjud stöd:
Fråga hur du kan stötta personen. Har han/hon stöd på hemmaplan av familj och vänner? Om inte så kan företaget erbjuda hjälp genom till exempel företagshälsovården.
Anpassa arbetet:
Som chef har man ansvar för att personen i fråga klarar av att utföra sina arbetsuppgifter. Kanske behöver man reducera eller skräddarsy arbetsuppgifterna under en period?
Källa: Allan Linnér, psykolog
