Vi har talat med juristen Linda Larsson som tar upp några juridiska aspekter på samverkan.
Vi har talat med juristen Linda Larsson som tar upp några juridiska aspekter på samverkan. Sekretessen sätter käppar i hjulet och för att kunna bryta den krävs samtycke.
Som utgångspunkt ansvarar Regionen för hälso- och sjukvården och kommunen för social omsorg, våldsutsatthet och äldreomsorg med mera. De har ett gemensamt ansvar för behandling och stöd för missbruk. Regionen ska erbjuda åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla missbruk och beroende. Socialnämnden ska arbeta förebyggande och ansvarar även för att den enskilde får stöd och vård för att komma ur missbruket. När det gäller stödinsatser har socialtjänsten ett generellt ansvar.
Mellan regionen och kommunen gäller sekretess som inte får brytas om inte patienten har gett sitt samtycke. Även inom kommunens olika nämnder råder sekretess.
– Sekretessen är käppen i hjulet och knuten som måste lösas upp. För att kunna samverka och ta del av varandras information behöver huvudmännen få personens samtycke, säger hon.
SIP om det krävs insatser från flera håll
Ofta är det vården som är den första kontakten. Om de märker att det krävs insatser från flera så ska en en SIP göras.
– Men parterna behöver komma överens om vem som ansvarar för vilken insats. Samverkan är nyckeln för personen i behov av stöd. Alla har ett gemensamt ansvar.
Det är också viktigt att informera om varför sekretessen behöver brytas så att personen förstår att det är för att bättre kunna se behovet och ge rätt resurser till hjälp.
– Det skulle man kunna jobba mer med för att få samtycke. Personen ska också vara delaktig i sin plan, säger Linda Larsson.
Bra samverkan handlar mycket om rutiner, hur huvudmännen arbetar med dessa frågor, att alla vet vem som ska kontaktas.
– Inget samtycke i världen löser de frågorna. Tydlighet och rutiner är viktigt.
Ett nytt lagförslag ska underlätta
Vissa grupper har extra stort behov av samverkan. Ett nytt lagförslag i SOU 2021:4 ska underlätta informationsöverföring inom vård och omsorg. Det handlar om äldre och personer med funktionsnedsättning.
– Det har aldrig varit möjligt tidigare, och är något som har varit önskvärt. Men lagförslaget har också fått kritik över att inte innefatta fler grupper. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022, och det har även kommit en andra del, SOU 2021:39 som handlar om att ett ombud ska kunna ta del av dokumentation om en persons i vård- och omsorg, berättar Linda Larsson.
Sedan den 1 juli gäller nya också nya barnfridsbrottet och den 1 augusti träder bland annat de nya sekretessbrytande reglerna för hälso- och sjukvården och socialtjänsten gällande våld i nära relation i kraft. Regeringen har också som utlovat kommit med åtgärdspaketet med olika insatser kring våld i nära relationer som tidigare aviserats.
– I de nya lagarna, och även sedan tidigare, är det tydligt att samverkan ska ske och att vård och omsorg ska arbeta förebyggande. Samverkan tar tid och resurser, men ju tidigare insatser desto bättre blir ofta resultatet, avslutar Linda Larsson.
