Socialnämnden har ett stort ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn. Nya lagförslag ställer även krav på förebyggande av våld och möjliggör att sekretessen ska kunna brytas för att förhindra brott.
Den senaste tiden har det kommit många nya lagförslag när det gäller våld i nära relationer. Juridiken och lagregleringen är komplex och spretig. Socialnämnden har ett stort ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn. Nya lagförslag ställer även krav på förebyggande av våld och möjliggör att sekretessen ska kunna brytas för att förhindra brott.
Begreppet våld i nära relationer innefattar alla typer av våld mellan närstående, i parrelation men även hedersrelaterat våld och barn som har bevittnat våld. FN definierar våld i relationer som ”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande”.FN definierar också våldets bakomliggande orsaker, att rötterna finns i vår historiska ojämlika maktförhållande mellan män och kvinnor. FN ställer också tydligt krav på medlemsstaterna att de ”med lämpliga medel och utan dröjsmål bedriva en politik som syftar till att avskaffa våld mot kvinnor”.
– Jag tar avstamp från Socialstyrelsens definition av våld i nära relationer, att det är ”ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot”. Det är en bra förklaring, säger Linda Larsson, jurist.
Hon ledde kursen Våld i nära relationer och juridiken som JP Infonet arrangerade den 27 april. Den 31 augusti hålls kursen igen för den som är intresserad.
– Våldet är i huvudsak fysiskt, psykiskt och sexuellt. Det psykiska våldet kan vara upprepade kränkningar som långsamt bryter ned självkänslan, hot, kontroll. Utöver de här tre våldsformerna kan det också ta sig uttryck via frihetskränkningar, våld mot ägodelar, ekonomisk kontroll, vanvård och försummelse samt latent våld, som är rädslan att våld ska utövas, att det ständigt finns ett hot om våld. Det är viktigt att ha en bred våldsdefinition för att det ska framgå att även hot och kränkningar är brottsliga våldshandlingar.
Stort mörkertal för våld i nära relationer
Det finns ett stort mörkertal för våld i nära relationer. Enligt BRÅ är det cirka 75-80 procent som inte anmäler att de har utsatts för dessa brott. Antingen för att de inte vågar eller för att de är så psykiskt nedbrutna så de inte ser att skulden ligger hos förövaren.
I socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter om våld i när relation står det att socialnämnden ska verka för att den som utsätts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. De ska också särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta kan vara i behov av hjälp och stöd för att förändra sin situation.
Socialnämnden ska utreda våldsutsatta vuxna, barn och hedersrelaterat våld mot barn; behovet av stöd och hjälpinsatser på kort och lång sikt, våldets omfattning och konsekvenser, hur den utsatta hanterar sin situation och så vidare. Det ska också göras en riskbedömning där ansvarig bedömer risken för ytterligare våld.
– Socialstyrelsen har även tagit fram en handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld. En ny lagstiftning är också på gång att det ska räknas som en brottslig handling när ett barn har bevittnat våld. Den lagändringen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2021. Sedan har vi de nya lagförslagen som lägger ökat fokus på förebyggande av våld i nära relationer. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021, säger Linda Larsson.
Kommunerna får ökat ansvar
Bland annat ska kommunerna få ökat ansvar att verka för att våldsutövare ska ändra sitt beteende. Sekretessen i socialtjänsten föreslås också kunna brytas så att det ska bli lättare att lämna uppgifter till Polismyndigheten om det finns risk för att ett brott i nära relation ska begås.
– Där räcker det med att uppgifterna kan antas bidra till att förhindra brottet för att uppgifterna ska kunna lämnas till Polisen om övriga kriterier är uppfyllda. Uppgifterna är till exempel vem, mot vilken och på vilket sätt.
Sekretessen gällande misstanke om brott får brytas om brottet inte kan ge mindre än ett år i fängelse.
Regeringen kom ju också efter partisamtal med några nya förslag på åtgärder för att förhindra mäns våld mot kvinnor. Bland annat en höjning av minimistraffet för grov kvinnofridskränkning till ett års fängelse, jämfört med tidigare 9 månader. Det gör att häktning underlättas för brottet, eftersom ett år är en huvudregel för häktning.
– Brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning kan handla om flera upprepade kränkningar i form av vålds- frids- eller sexualbrott. Därmed kan flera enskilda straffbara handlingar som misshandel och olaga hot tillsammans utgöra ett grövre brott som kan ge fängelse upp till sex år.
År 2020 anmäldes 1 530 fall av grov kvinnofridskränkning i Sverige.
– Både grov kvinnofridskränkning och misshandel faller under allmänt åtal. Det betyder att en åklagare väcker åtal för samhällets räkning. Det spelar alltså ingen roll om kvinnan tar tillbaka sin anmälan eller ens anmäler brottet själv för att polisen och åklagare ska kunna göra en förundersökning eller brottsundersökning. Men det måste finnas bevis för att kunna gå vidare med fallet. Tänk på att samverka mellan hälso- och sjukvården i form av att skador bör undersökas och fotograferas, spara kläder, be kvinnan föra dagbok och spara eventuella hot på sms och telefonsvarare, film, föremål. Även brottsplatsen kan undersökas om det syns att det har hänt något på platsen, det missas ofta, avslutar Linda Larsson.
Nya lagförslag
