Isoleringen på grund av corona ökar det fysiska våldet

 
Isoleringen på grund av corona ökar det fysiska våldetJenny Westerstrand är ordförande i Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. Foto: Frida Ekman. Många kvinnor är nu isolerade i sina hem tillsammans med en man som utsätter dem för trakasserier och våld. Corona-pandemin sätter ljus på mäns våld mot kvinnor och politikerna får upp frågan på agendan. Det gör att saker som inte fungerar så bra också lyfts fram. Enligt Roks behövs lägre trösklar till kvinnojourens boenden. Samhället har gjort våldsutsatthet till en fråga för den socialt utslagna, men den "vanliga" kvinnan behöver också hjälp.

Corona-pandemin gör att våldsutsatta kvinnor blir isolerade med sin förövare. De första veckorna var det väldigt tyst på landets kvinnojourer. Enligt Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är det fortfarande tyst, framför allt från äldre kvinnor.

– I början av pandemin var läget jämförbart med en vanlig jul- och nyårshelg. Då brukar det vara extra tyst och sedan blir det en anstormning när helgerna är över. Nu rullar veckorna på och vi befarar att läget kan bli akut för många innan det här är över, säger Roks ordförande Jenny Westerstrand.

Att äldre kvinnor drar sig från att ta kontakt med kvinnojourerna tror hon beror på att det kan vara svårt att hitta rätt tillfälle när man har en hög grad av isolering tillsammans med en kontrollerande man.

– Kvinnorna kan också ha svårt att ta mod till sig och söka hjälp. Många ser det som en drastisk sak att kontakta kvinnojouren. Tyvärr gör det att allt fler väntar för länge och tvingas komma akut.

Jourerna ser allt fler kvinnor med barn som behöver någonstans att ta vägen.

Jenny Westerstrand är bekymrad över utvecklingen av kvinnojourernas förutsättningar. Enligt Roks finns det inte längre utrymme för den "vanliga" kvinnan, som lever ett "vanligt" liv och inte har någon kontakt med socialtjänsten sedan tidigare.

Att den "vanliga" kvinnan drar sig för att söka stöd för våldsutsatthet tror Jenny beror på de höga hinder som samhället har rest mellan stödsökande kvinnor och kvinnojourernas stödboenden.

– Det är egentligen för den "vanliga" kvinnan vi ska finnas till. Men vi har istället fått allt fler kvinnor med mycket allvarlig problematik. Tidigare har vi varit en lågtröskelverksamhet där kvinnojourernas verksamhetsansvariga har haft fullt inflytande. De senaste åren har staten börjat kräva noggrannare styrning från socialtjänstens sida då verksamheten belastar deras budget. Men många kvinnor vill inte gå via socialtjänsten för att få hjälp.

Visst kan jourerna lösa boende 1-2 nätter i vissa fall, men det behövs ett klartecken från socialtjänsten för en lösning över tid och då blir det ofta svårare fall.

– Det är väldigt oroande, inte minns med tanke på de sparkrav som finns inom socialtjänsten. Det är nästan så att det krävs ett dödshot innan en placering görs. Vi vill ha en ökad tillgänglighet och ökat inflytande. Ett delat ansvar mellan stat och kommun under den första tiden när socialtjänsten inte är involverad skulle underlätta mycket och även minska trycket på socialtjänsten.

Hon tycker att socialtjänsten borde fokusera på de svåra fallen som behöver placering på professionella stödboenden där det finns psykologer till hands.

– Våra kvinnojourer ska vara en trygg plats för alla kvinnor som känner sig utsatta. Här finns ideellt arbetande kvinnor och tjejer som stöttar och lyssnar. Det finns mycket skuld och skam i det här och det behöver inte vara fysisk misshandel. Många utsätts för tråkningar och blir nedvärderade eller kontrollerade i hemmet, säger Jenny Westerstrand.

Situationen för många tjejer och kvinnor eskalerar i kölvattnet av corona. Men viruset sätter också ljus på kvinnovåldet. Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen har tagit kontakt med både Roks och Unizon för att få mer kunskap om utsatta barn och kvinnors situation.

– Politikerna har fått upp frågan på agendan och vi sitter också med i en referensgrupp i Margareta Winbergs arbete med den nya socialtjänstlagen. Vi har kunnat förmedla det vi upplever ha skett med utvecklingen.

Cirka 90 jourer från Kiruna i norr till Simrishamn i söder är medlemmar i Roks. Varje vecka ger jourerna en uppdatering på hur många som söker hjälp och vad de behöver. Det ger en bra bild över läget i Sverige, även om den bilden är brokig.

– Coronakrisen har slagit olika hårt över landet och man har också tagit till olika grepp för att nå ut till kvinnor i dessa tider. Bland annat har jourer anordnat promenader på vissa tider för att det ska vara enkelt att söka kontakt. Det kan vara lätt att säga att man ska gå ut och ta en promenad, avslutar Jenny Westerstrand.