Inspektioner för en bättre äldreomsorg

 
  • I somras kunde många få besöka sina anhöriga utomhus, men besöksförbudet har väckt många känslor. Foto: Getty Images.

    I somras kunde många få besöka sina anhöriga utomhus, men besöksförbudet har väckt många känslor. Foto: Getty Images.

  • Erika Rödenhake är inspektör på äldreförvaltningen i Stockholms stad. Foto: Karin Skoglund.

    Erika Rödenhake är inspektör på äldreförvaltningen i Stockholms stad. Foto: Karin Skoglund.

Föregående
Nästa
 
De kvalitetsgranskar kommunens äldreomsorg, påtalar brister och lyfter goda exempel. Sedan 1997 har Stockholms stads äldreförvaltning haft inspektörer som granskar kommunens beställarenheter och utförare i privat- och egen regi – ett uppdrag som kan väcka blandade känslor.

– De flesta är positiva, men det kan finnas ett motstånd från ledningen ibland. Nästan alla vi möter har goda intentioner och vill göra ett bra jobb. Det finns en otrolig stolthet ute i verksamheterna och en vilja att utvecklas.

Att det trots goda intentioner och vilja finns brister i verksamheterna kan bero på många olika saker som otillräckligt ledarskap, hög personalomsättning eller otydliga rutiner, förklarar Erika Rödenhake som har arbetat som inspektör på äldreförvaltningen i Stockholms stad i sex år.

Hon har åkt in till äldreförvaltningens lokaler som ekar tomt under corona-pandemin. I stället för att ses där föreslår hon en plats utomhus på äldreförvaltningens enorma terrass. Det är årets varmaste dag, men också blåsigt så hon får hålla hårt i både papper och plastmugg samtidigt som hon berättar om inspektörernas arbete.

– Vi får ofta höra från anhöriga att de är tacksamma för att vi lyssnat och att de känner sig trodda. Extra roligt är det när en anhörig hör av sig och berättar att det blivit bättre, säger Erika Rödenhake.

Tillsammans med två kollegor arbetar hon med att ta emot synpunkter och klagomål och att genomföra inspektioner. Inspektörerna har en fristående och oberoende ställning i förhållande till stadsdelsförvaltningar och privata utförare. Varje år sammanställer de sina inspektioner i en rapport. Samtal, observationer och granskningar av dokumentation är några av inspektörernas metoder.

– Det är mycket planering inför en inspektion för att vi ska få ut så mycket som möjligt och få ut rätt information från besöket.

Hur vanligt är det att ni upptäcker brister?

– Det är vanligt. På vård- och omsorgsboenden kan det handla om basala hygienrutiner. Till exempel att handskar används på ett felaktigt sätt, att personalen bär ringar eller klockor eller att boendet förvarar kemtekniska produkter tillgängligt för de äldre på ett demensboende.

Delaktighet vid måltider är ett annat område, till exempel att personalen inte dukar fram kryddor, bröd och smör eller att personalen brister i sitt bemötande genom att prata på ett befallande sätt eller med en otrevlig ton.

Måltiderna har blivit bättre

– Måltiderna har vi sett blivit bättre genom åren. Många verksamheter har jobbat extra med det och skapat tydliga rutiner.

Andra vanliga brister är att det saknas genomförandeplaner som berättar hur och vad den äldre ska få hjälp med eller att planerna inte är tillräckligt individuellt utformade. Det kan också saknas journalanteckningar som gör det svårt att följa åtgärder eller händelseförlopp och ibland kan anteckningarna vara skrivna på ett värderande sätt som inte är respektfullt för den äldre.

– Vårt jobb handlar om att göra det bättre för den äldre och det perspektivet försöker vi tänka in i varje inspektion. Vi sätter den äldre i centrum och har ett brukarfokus. Vi ställer till exempel uppföljningsfrågor som: hur påverkar förändringen den äldre? eller hur drabbas den äldre?

Under en inspektion pratar Erika Rödenhake och hennes kollegor alltid med både ledning och personal. Ibland pratar de också med de äldre. Utmaningen är att få till ett bra möte och samtalsklimat.  

Besöken är ofta oanmälda

– Ofta gör vi oanmälda besök. Särskilt då det finns något i verksamheten som det finns risk att ledning eller personal kan ställa till rätta inför besöket. Detta gäller speciellt vård- och omsorgsboende och servicehus.

Inspektörerna är noga med att aldrig lämna ut information i en rapport så att det går och identifiera en anställd.

– Vi kan utelämna vissa detaljer om det krävs. Ledningen får ofta inte veta hur många ur personalgruppen som vi har träffat.

Coronapandemin har varit en stor utmaning för inspektörerna som för många andra. De har inte kunnat göra inspektioner på samma sätt som tidigare, de äldre har varit extra utsatta och äldreomsorgen hett debatterad.  

– Vi har fått många klagomål om bristande skyddsutrustning och synpunkter på besöksförbudet som har väckt många känslor. Användningen av skyddsutrustning och basala hygienrutiner har alla verksamheter arbetat mycket med under pandemin och det är viktigt att det arbetet fortsätter.

Vilka kriterier har ni sett bidrar till en god äldreomsorg?

– Oj, det är en stor fråga. Att bygga verksamheten utifrån den äldre är det viktigaste.

Det behövs inte bara uppföljningar, utan också mer arbete med resultaten på respektive enhet och på en övergripande nivå. Goda exempel inom äldreomsorgen behöver spridas och få ta plats.

Alla verksamheter granskas inte varje år. Urval görs utifrån inkomna synpunkter och klagomål från stadsdelen eller en anhörig. Varje situation är unik och det är inte säkert att en inspektion är det bästa alternativet. Inspektörerna är inte heller ensamma om att granska äldreomsorgen i kommunen – andra funktioner i kommunen kan också följa upp ett klagomål.

Varje stadsdel har en egen klagomålshantering och verksamhetsuppföljare och äldreförvaltningen har kvalitetsobservatörer som granskar mötet i vardagen mellan den äldre och personalen.

– Samverkan är jätteviktigt för oss. Jag får träffa så många människor och jag blir nöjd och stolt varje gång en inspektion leder till att verksamheten eller beställarenheten har arbetat vidare med att utveckla områden som vi lyfter i inspektionsrapporten.


Karin Skoglund  

Vanliga brister vid inspektion
- Bristande basala hygienrutiner.
- Bristande delaktighet vid måltider.
- Briser i bemötande.
- Saknad av genomförandeplaner.
- Saknad av journalanteckningar.