I ljuset av barnkonventionen

 
I ljuset av barnkonventionenAnders Hagsgård är hovrättspresident för Hovrätten Västra Sverige. Hur har ett år med barnkonventionen som lag märkts i domstolarna? Inte mycket enligt Anders Hagsgård, som har arbetat som domare i många år och är hovrättspresident. Han ger tre exempel från året som gått där man har hänvisat till barnkonventionen i domstolen. Det gör det kanske lättare att förstå hur man väger olika intressen mot varandra.

Det var inget radikalt som hände när barnkonventionen blev lag i Sverige. Barnkonventionen har ju funnits med i 30 år och svensk lag utgick redan i från den.

– Den nya lagen sätter ljuset på barnet som rättighetsbärare och man kan stödja sig direkt på barnkonventionen. Den stora betydelsen är att vi nu tolkar svensk lagstiftning i ljuset av barnkonventionen. Man kan jämföra vilket alternativ till lösning som bäst passar ihop med konventionen, säger Anders Hagsgård.

Han är hovrättspresident och var en av talarna på Barnkonventionsdagen som arrangerades av JP Infonet.

– Inte sällan har barn motstående argument mot sina föräldrar eller annan part. Det är viktigt att barn har någon som kan hjälpa dem och föra deras talan. Det är svårt att säga när barnets rätt kan vinna över föräldrarätten. Det beror på många omständigheter, men grundläggande är att det är som två vågskålar. Bådas intressen får vägas mot varandra.

Tre intressanta fall som exempel

Förutom i migrationsmål är det enligt Anders Hagsgård ännu inte särskilt många fall där det hänvisas till barnkonventionen, men han har plockat fram tre intressanta fall som visar hur det kan gå till.

Det första exemplet handlar om tre fall i Svea hovrätt i oktober 2020 där tre olika barnfamiljer hotas av vräkning. Den första familjen var en ensamstående mamma med fyra barn och en hyresskuld på 55 000 kronor, den andra med en skuld på 87 000 kronor och lika många barn och den tredje hade två barn och en skuld på 20 000 kronor.

– I alla tre fallen hänvisas det till barnkonventionen och det görs en prövning, men anser att betalningsförseelserna är så alvarliga att det är tillräckligt starkt skäl för vräkning i alla tre fallen.

Nästa exempel handlar om en man från Serbien som dömts för olaga vapeninnehav och häleri. Han var dömd till två års fängelse i hemlandet som ville ha honom utlämnad. Mannen hade bott i Sverige sedan 2015. Han hade en sambo och två barn som var svenska medborgare. Mannen ansåg att familjen skulle drabbas hårt om han blev utlämnad

– Det prövades mot barnkonventionen, men eftersom barnen kunde vara med sin mamma och pappan skulle utlämnas i max två år så vägde Sveriges åtagande för utlämning för verkställande av straff högre.

Vägde över till barnkonventionens fördel

I det sista av Anders exempel vägde vågskålarna över till barnkonventionens fördel. Där var det ett par som hade kommit till Sverige från Libyen år 2004 och sökt asyl men fick avslag. De födde en dotter 2006 och sökte asyl på nytt efter att ha fått beslut om utvisning och ännu ett avslag. De hade vistats i landet utan tillstånd, dock lagligt de senaste fyra åren. Eftersom dottern var född i Sverige och hade levt här i 14 år med allt vad det innebär av vänner, skola och aldrig hade vistats i Libyen så fick familjen uppehållstillstånd då vågskålen vägde över för barnets hälsa och utveckling.

– Ett bra beslutsunderlag är viktigt när vi i domstolen ska kunna förutse hur barnet påverkas av ett beslut. Redovisa hur ni har inhämtat barnets synpunkter, vilka dessa är och hur ni har resonerat. Vad ligger i vågskålarna? Skriv ned det så blir det tydligare.

Anders Hagsgård vill se att det blir verkstad i barns vardag så att deras rättigheter blir tillgodosatta.

– När saker går till domstol är det i en mening ett misslyckande. Men det behövs kunskap. Det är många ickejurister som behöver fatta beslut som rör barn. Det är viktigt att lyssna på barnet. De ska inte behöva välja mellan att bo hos mamma eller pappa till exempel men ta reda på vad som är viktigt för barnet.