I den bästa av världar lyssnar vi på barnet

Vi har tidigare skrivit om Johanna Bergström från Forsa i Hälsingland och hennes första bok; ”Utan mig har hon ingen”. Där skildrar hon hur det var att växa upp i ett familjehem med det ständiga hotet över sig att hennes biologiska föräldrar kunde komma att få tillbaka henne.

Den rädslan återkommer i den nya barnboken ”Rädda kaninerna, Olivia!” där flickan i boken känner hotet från tanterna och farbröderna som brukar komma på besök tillsammans med hennes ”riktiga” mamma och pappa Sigrid och Peter. Olivia känner samtidigt hotet från räven som hotar att ta hennes kaniner.

– Barn har ofta inte orden att uttrycka sina tankar och känslor. Ofta blir barnet bara tyst och drar sig undan. I boken blir de vuxna varse vad Olivia vill när de råkar höra vad hon säger när hon leker, säger Johanna Bergström.

I de bästa av världar så finns det lyhörda vuxna som ser barnet och agerar utifrån barnets perspektiv. Johanna skulle önska att det fanns en extra person med vid dessa möten med socialtjänst och biologiska föräldrar som bara var till för barnet.

– Tänk om någon hade funnits där bara för mig. Som hade tagit mig åt sidan medan de vuxna pratade så att jag inte hade behövt sitta med. Det hade förstås tagit tid att bygga ett förtroende, men genom lek så hade man kunnat nysta i rädslor och vad man känner. En sådan person hade kunnat vara en brygga över till socialsekreterarna.

Fattade beslut över hennes huvud

Johanna minns hur utsatt hon kände sig när de vuxna pratade med varandra och fattade beslut över hennes huvud. I boken har Olivia en styrka som Johanna saknade.

– Olivia hittar sätt att få de vuxna att förstå. Så modig var inte jag.

Den unga Johanna satt med vid fikabordet på de där träffarna och vågade inte säga någonting, hon var bara stel av skräck. Det tog år innan hon gav uttryck för det hon ville.

– Jag hoppas att boken kan vara en ögonöppnare för hur viktigt det är att låta barnet komma till tals och visa respekt för barnets önskan. Det finns många modiga socialsekreterare och familjehemsföräldrar, men fler skulle behöva bli bättre på att se barnets perspektiv i de beslut som fattas. Fråga dig själv om du skulle kunna byta plats med det här barnet. Och fråga dig varför vi har de här träffarna. Det ska vara för barnets skull, för att barnet har rätt till sina föräldrar, inte tvärt om. Ofta tar vuxna mer hänsyn till varandra. När jag var liten så var det min biologiska mammas instabila humör och temperament de tog mest hänsyn till. De tassade som på tå kring henne för att hålla henne lugn och satte hennes känslor över mina.

Idén till barnboken kom när Johanna ville berätta för sina egna barn om sin uppväxt. Hon visste inte riktigt hur hon skulle närma sig ämnet, så hon letade efter en barnbok om familjehem på biblioteket, men hittade inte en enda.

– Det var fattigt. Det närmaste vi kom var om en adopterad tjej från Kina, så vi läste den och jag försökte göra om den lite och jämföra berättelsen med min barndom. Jag tyckte att det fanns ett hål att fylla här, så jag bestämde mig för att skriva en egen barnbok.

Lindskog Förlag nappade på idén och de hade tidigare arbetat ihop med konstnären och illustratören Staffan Gnosspelius som bor i London och han har gjort de fantastiska bilderna som för tankarna till John Bauers sagovärld.

– Vi har haft ett fint samarbete och jag är så nöjd med bilderna. Det är ett sådant hantverk i varje bild.

Det var Staffan Gnosspelius som valde att göra troll.

– Jag hade tänkt vanliga människor så till en början hade jag svårt att förlika mig med tanken. Men det passar så bra, vi har alla våra ”troll” inom oss, saker vi bär på som är mörka och svåra. Nu får trollen komma fram i ljuset. Som barn skulle jag troligen ha ryggat undan för en bok som handlade om det som jag skämdes allra mest över, nämligen att vara familjehemsplacerad. Här kan trollen förhoppningsvis bli en fin samtalsbrygga in i ett svårt och laddat ämne. Att det inte handlar om människor kanske kan underlätta för många barn, samtidigt som man kan identifiera sig med Olivia, säger Johanna Bergström

Behov av att prata om det svåra

Själv ville hon verkligen bara vara en vanlig tjej. Men det fanns såklart också behov av att prata om det svåra, om sina känslor.

Boken släpptes i början på februari genom ett event i Stockholm. Inbjudna var bland andra Familjehem Stockholms Stad, Bris, Rädda Barnen och Lilla Hjärtats vänförening.

– Jag har fått en sådan positiv respons. En pappa skrev att hans dotter vill att de ska ”läsa om trollen” varje kväll. Jag hoppas verkligen att boken hittar ut till alla barn som är familjehemsplacerade och den passar också alla barn från fem år och uppåt som någon gång har känt sig rädda eller inte lyssnade på.

Johanna hoppas att ”Rädda kaninerna, Olivia!” kan bidra till givande samtal mellan barn och vuxna. 

– Vi undersöker just nu möjligheterna för att manuset också ska kunna bli en barnpjäs.