Hur kan vi förhindra suicid?

 
Hur kan vi förhindra suicid?Psykisk ohälsa, ensamhet, missbruk och mobbing är några riskfaktorer för suicid. Foto: Getty Images Vad är det som gör att någon vill ta sitt eget liv? Hur ska man kunna förebygga det och hitta tecken på suicidtankar för att kunna hjälpa personen i tid? Refam höll en kostnadsfri utbildning om suicid den 1 juni för att sprida kunskap i ämnet.

– Ofta är det en livskris som ligger bakom eller en långdragen känsla av hopplöshet och brist på framtidstro. Det finns många olika riskfaktorer, som svår sjukdom, psykiskt lidande, ensamhet, missbruk och mobbing, säger Piotr Wysota, överläkare och specialist i psykiatri.

Det finns också mediciner som kan öka risken för suicid.

– Det är inte själva läkemedlet i sig, utan när någon är i en djup depression och får antidepressiv medicin så är det handlingsförlamningen som släpper först innan medicinen hinner hjälpa mot själva depressionen. Det kan leda till att personen känner att de plötsligt orkar göra saker och kanske får kraften att ta sitt liv.

Mer än dubbelt så vanligt hos män

Under 2019 dog 1 269 personer till följd av suicid i Sverige (säkert bekräftat). Fem var under 15 år. Det är mer än dubbelt så vanligt med suicid hos män. Högst suicidtal fanns bland män som var 85 år och äldre. I den åldersgruppen var det fyra gånger högre än hos kvinnor.

– Män tar till mer drastiska metoder, så de har en högre benägenhet att lyckas. Kvinnor hamnar oftare på sjukhus efter suicidförsök än män, säger Piotr.

Svensk statistik visar att kvinnor tillämpar förgiftning till största del, cirka 38 procent, följt av hängning på cirka 35 procent. Män väljer i huvudsak hängning, cirka 48 procent. Förgiftning ligger på cirka 15 procent. Män tar också till skjutvapen, till cirka 14 procent.

Globalt har Grönland de högsta suicidtalen per 100 000 invånare.

– Det är ett isolerat område där det inte bor så många människor och klimatet med mycket kyla och mörker har säkert också sin betydelse. Sedan ligger Ryssland ganska högt och intilliggande länder samt Indien och Kina där det finns större fattigdom.

Du kan vara länken till rätt hjälp

Alexandra Persson är psykiatrisköterska och pratade om hur vi kan förebygga suicid.

– Det är viktigt att våga fråga. Lyssna och våga ta emot svaret. Du kan vara länken till rätt hjälp. Inom vården använder vi oss av olika skattningsinstrument för att beräkna risker och veta vad vi ska sätta in för resurser.

Hon berättar om suicidstegen. Ofta föregås ett steg av ett annat, så det är viktigt att identifiera var på stegen som personen befinner sig.

Det kan börja med nedstämdhet; Hur mår du? Känns allting hopplöst? Detta följs av dödstankar, dödsönskan, suicidtankar, suicidönskan. Sedan fortsätter stegen med suicidförsök, suicidplaner, suicidförberedelser och suicidavsikt.

– Om man får ja på frågorna för ett steg så fortsätter man till nästa; "Har du tänkt att du vill ta ditt liv?", "Har du planer på att ta ditt liv?", "Har du gjort några förberedelser?". Ju högre upp på stegen man kommer desto större risk.

Det är viktigt att skapa förtroende så att personen känner att de kan öppna upp sig.

– Du behöver vara trygg att prata om de här frågorna. Om de väcker jobbiga känslor hos dig så känner personen av det och sluter sig, säger Alexandra.

Hon trycker på vikten av kunskap och utbildning. Det finns bland annat ett förstahjälpen-program inom vården som hjälper en person i psykisk kris.

– Ta reda på vad det är som får personen att inte vilja leva längre, om det finns något som får personen att ändå vilja leva. Var tydlig med att det finns hjälp att få, inge hopp och försök att bryta den akuta processen. "Om jag hjälper dig och vi gör en plan tillsammans, vad tror du om det, att jag kan ringa dig i morgon och så träffas vi två gånger i veckan?".

Prata om vad mobbning kan leda till

Hon vill att det ska bli mer normalt att prata om psykisk ohälsa, i skolan och med våra barn. Att livet går upp och ned, det kan komma perioder då man mår sämre och att det är okej att be om hjälp då. Även hur man kan hantera stress, något som många unga lider av.

– Det borde också prata om vad mobbning kan leda till. Alla vet att mobbning finns och att man inte ska mobba någon, men kanske inte att det faktiskt kan leda till självmord. Att mobbningen har flyttat över till nätet gör att personen ständigt är utsatt.

Självskadebeteende och självdestruktivitet är också viktigt att lyfta.

– Ofta vill de skifta fokus från ångest till fysisk smärta för att få ett tillfälligt andrum, då den smärtan är lättare att hantera. Det är vanligare hos tjejer med självskadebeteende. Killar kan istället vara mer utåtagerande och hamna i bråk så de blir skadade på det sättet, säger Piotr Wysota.

Ofta kan det vara till synes små saker som kan trigga igång personen att skada sig själv.

– En liten motgång kan sätta igång en tankekedja som mynnar ut i att de känner sig äckliga och värdelösa. Då kan de skära sig för att lindra den ångesten. Därför är det viktigt att identifiera triggers och upprätta en plan på vad de kan ta till istället nästa gång det händer.