Hur kan man hantera samsjuklighet inom LSS?

Psykisk ohälsa, funktionsnedsättning och missbruk. Det är en kombination som kan vara väldigt utmanande. Enligt Ketil Lundbekk uttrycker personal inom LSS ofta en ovana eller osäkerhet över hur det pedagogiska arbetet och bemötandet kan anpassas när det handlar om samsjuklighet.

Ketil Lundbekk är en av föreläsarna på SSIL Utbildningsdag LSS i Stockholm den 21 maj på tema Samsjuklighet. Han arbetar på utbildningsföretaget Lära med utbildning och handledning och har en bakgrund inom psykiatrin som sjuksköterska och KBT-terapeut, särskilt mot samsjuklighet.

– Det var så jag intresserade mig för det här ämnet. Jag har också arbetat som verksamhetschef och märkt en frustration hos många som jobbar inom LSS då de är ovana att möta personer med missbruk. Vad får man göra, när ska man larma? De behöver hjälp att reda ut många frågor som kommer upp.

LSS-verksamhet ska inte bedriva behandling, men hur kan man som personal ge hjälp och stöd när personer inom LSS uppvisar risk- eller missbruk?

Konsekvenserna blir större

Föreläsningen kommer att belysa hur man kan använda redan etablerade kunskaper om pedagogik och bemötande på nya sätt. Att reflektera över pedagogik och behandling, vilka skyldigheter och rättigheter som finns inom LSS. Vem gör vad? Ketil kommer också att tala om sammanhanget mellan psykisk ohälsa, funktionsnedsättning och missbruk.

– Kunskap om målgruppen visar att det är en lägre andel personer med IF som drabbas av missbruk, men för de som gör det blir konsekvenserna större. De har svårare att förstå riskerna, hantera bruket och prata om det. Personer med till exempel autism har en förmåga att maskera sina svårigheter och kan också bruka alkohol och droger som en form av självmedicinering. Personer med IF kan ha nya eller delvis outredda psykiatriska problem, vilket är extra utmanande.

Ketil Lundbekk menar att den här gruppen behöver uppmärksammas.

– Vi måste förstå hur psykiska funktioner påverkar och att personer med IF har svårt att ta till sig traditionell missbruksvård. Den är ofta anpassad till självreflektion och självinsikt, vilket är svårt för den här gruppen. Även att sitta i grupp och prata kan vara en utmaning.

Anpassa den pedagogik som redan finns

Man behöver anpassa stödet efter individen.

– Bara man får den här kunskapen så kan man anpassa den pedagogik som redan finns i verksamheten för att ge stöd till den här målgruppen. På verksamheten där jag jobbade hade vi mycket grupparbete som vi kompletterade med individuellt stöd och kunde integrera en anpassat stöd i vardagen. Det blev väldigt bra, säger Ketil Lundbekk.

Övriga talare är Monica Larsson, universitetslektor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hon kommer att fokusera på socialrätten, insikter och erfarenheter ur ett juridiskt perspektiv. Paula Tilli kommer att ge oss brukarens perspektiv. Hon har autism och boendestöd, något hon kommer att berätta mer om med både humor och allvar.