Det finns minst en katt eller hund i vart fjärde hushåll i Sverige, och hund och kattsektorn sysselsätter över 8000 personer och bidrar till BNP med sju miljarder kronor.
Men det finns även andra samhällsvärden enligt en rapport från SLU.
Hundar och katter lever mycket nära människan och ses ofta som familjemedlemmar. I Sverige finns det omkring 2 miljoner hundar och katter, och som sällskapsdjur erbjuder de sällskap, närhet, fysisk aktivitet och som arbetande djur utför de olika typer av tjänster i både offentlig och privat sektor (exempel jakt, tull, polis och sjukvård).
Trots detta är djurens ekonomiska värde till stor del en förbisedd fråga, både i Sverige och internationellt.
Nu har forskare från SLU publicerat en rapport ”Värdet av hundar och katter i Sverige”, där de analyserar hundar och katters samhällsekonomiska betydelse, och diskuterar deras totala ekonomiska värde i vidare mening.
Hushållen spenderar avsevärda och allt större belopp på sina sällskapsdjur, som har fördubblats från 2003 till 2014 när inköp av foder, utrustning och veterinära tjänster uppgick till 11,4 miljarder kronor. Om man räknar in inackordering, omvårdnad och kurs-och tävlingsverksamhet är omsättningen 16 miljarder kronor under 2015.
Det totala ekonomiska värdet av hundar och katter handlar också om de för och nackdelar som människor, både djurägare och andra upplever att hundar och katter för med sig. Tillexempel så värdesätter djurägare djurens sällskap betydligt högre än vad som återspeglas av de ekonomiska flöden.
-De subjektiva värderingarna påverkar mänskligt beteende och välbefinnande och påverkar i förlängningen djurens välbefinnande, säger SLU-forskaren Ruben Hoffman, som har lett studien.
Att identifiera och mäta dessa värden är nödvändigt för att kunna bestämma det totala ekonomiska värdet av hundar och katter, och det är något vi behöver forska vidare på.
Källa: Forskning.se
