Hjärnfonden slår hål på åtta myter om autism

Jenny Fors 30 Apr 2020

Det syns i regel inte på en person att denne har autism. Foto: Getty Images. Det finns många felaktiga föreställningar om autism, till exempel att det handlar om uppfostran. Den 2 april var det internationella autismdagen. Hjärnfonden tog hjälp av sina följare på Instagram för att samla några vanliga myter och fördomar om autism.

1. ”Det handlar om uppfostran. Barnet har inga svårigheter, det är mamman som är problemet”.

Det stämmer inte. Det är en seglivad myt att autism skulle bero på föräldrarna, och då särskilt mamman. Kvinnor har fått skulden för att de betett sig ”kyligt” mot sina barn och därmed orsakat autism, eller att de brister i uppfostran.

Autismspektrumtillstånd (AST) har tydliga diagnostiska kriterier. Det är en diagnos man föds med och det finns en stark genetisk ärftlighet. Den biologiska miljön kan dock påverka. Exempelvis har virusinfektioner och inflammatoriska processer hos mamman under graviditeten visat sig öka risken för AST. Högre ålder hos föräldrarna tycks också vara förknippat med ökad risk för AST.

I Sverige har 1-2% av befolkningen en AST-diagnos och det är flera gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Eventuellt är det så att flickor är underdiagnostiserade eftersom autism kan yttra sig lite annorlunda hos dem än hos pojkar. Här behövs mer forskning!

2. ”Autism går att bota med rätt kost och aloe vera”.

Nej, autism går inte att bota med kost eller något annat. Man lever med diagnosen hela livet, men hur mycket livet påverkas varierar från individ till individ. Barn med autism kan få träning som förstärker det de är bra på och kompenserar för svagheter. Till exempel kan barnet få hjälp att lära sig känna igen olika känslor och reaktioner hos andra, något som personer utan AST gör mer eller mindre automatiskt.

En autismvänlig omgivning där människorna har förståelse för och kunskap om AST är också en viktig komponent. Det är till exempel viktigt i skolan där det kan krävas anpassningar som att till exempel få sitta själv och lösa en uppgift eller att få ha hörlurar med musik på sig för att skärma av omgivningen.

3. ”Autister gör ljud och gungar fram och tillbaka”.

Barn med autism kan göra gungande rörelser när de är stressade, men det är ovanligt. Det syns i regel inte på en person att denne har autism. Diagnosen kan yttra sig som brister i samspel och kommunikation, vilket såklart märks av omgivningen. Det kan t.ex. handla om att man har svårt att veta hur man börjar ett samtal och vad som passar och inte passar att säga vid olika tillfällen. Men många med AST har lärt sig hur man samspelar med andra och fungerar bra i arbetslivet och i sociala sammanhang. Eftersom samspelet är delvis inlärt och inte alltid kommer ”naturligt” så kan det ta mycket energi i anspråk att umgås med andra.

4. ”Personer med autism förstår ingenting.”

Autism har inget med intelligens att göra. Däremot så kan svårigheterna till kommunikation och socialt samspel förväxlas med bristande intelligens.

5. ”Vaccin kan orsaka autism”.

Tidigare har det funnits en felaktig föreställning om att det skulle finnas ett samband mellan MPR-vaccinet (mässling, påssjuka och röda hund) och autism. Flera studier, bland annat en stor dansk studie, visar att det inte finns något sådant samband.

Här kan du läsa mer om bristen på samband mellan vaccin och autism.

6. ”Autister vill gärna äta mat med ljus färg. Och de olika typerna av mat ska vara separerade på tallriken”.

Personer med AST är olika varandra och detta svepande påstående stämmer inte. Däremot är det sant att vissa personer med AST har en överkänslighet för sensoriska upplevelser. Det kan till exempel yttra sig som så att man har svårt för kryddig mat, att ett visst tyg känns obehagligt mot huden eller att man har svårt för höga ljud eller dofter.

7. ”Personer med autism kan inte visa känslor”.

Personer med autism har känslor precis som vem som helst, men ibland visar man dem på sätt som är svåra för omgivningen att förstå.

8. ”Personer med autism har specialintressen såsom tågtidtabeller”.

Det stämmer för vissa personer med AST. Man kan ha ett intensivt intresse för tåg, fotboll, fåglar eller en teveserie exempelvis. Men det gäller långt ifrån alla.

Källa: Hjärnfonden

Jenny Fors 30 Apr 2020