Det är viktigt att ha kunskap om hbtqi-personers rättigheter och livsvillkor för att kunna ge ett bra bemötande och erbjuda en jämlik socialtjänst. För att stärka hbtqi-kompetensen har Socialstyrelsen både en ny och en uppdaterad webbutbildning.
”Hbtqi och normer i socialtjänsten” är namnet på den uppdaterade webbutbildningen som ersätter den tidigare ”Att synliggöra normer i socialtjänsten med hbtqi-perspektiv”. Syftet med webbutbildningen är att främja en god och jämlik socialtjänst för alla oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.
– Den första versionen var från 2018 och gjordes som en del i ett särskilt regeringsuppdrag. Sedan dess har det hänt mycket, det har kommit till kunskap och fler begrepp. Nu är det tydligare fokus på rättigheter, materialet är mer lättillgängligt och även våld i hbtqi-personers relationer tas upp, säger Malte Sundberg, hbtqi-samordnare på Socialstyrelsen.
I grunden är det inget nytt. Att möta varje individ och utgå från individens behov ingår i socialtjänstens uppdrag. Men för att kunna göra det på riktigt behövs kunskap om vilka normer som kan stå i vägen.
– Samhället har blivit öppnare och hbtqi-personers formella rättigheter har stärkts, nu senast genom den nya könstillhörighetslagen i somras. Men samtidigt finns begränsande normer kvar i samhället och vissa tendenser till att ifrågasätta hbtqi-personer. Därför är det viktigt att vi som jobbar i offentlig sektor står stadigt i värdegrunden om allas lika värde och rättigheter.
Filmer och fallbeskrivningar
Webbutbildningen vänder sig till både chefer och medarbetare och tar upp sådant som hbtqi-personers hälsa, livsvillkor och rättigheter, normer om kön och sexualitet som kan skapa hinder för jämlikhet. Genom filmer och fallbeskrivningar är det meningen att man deltar i utbildningen på cirka 60-120 minuter och sedan diskutera vidare i arbetsgruppen.
– Det brukar bli bäst när de som deltar får tid att prata och reflektera tillsammans, det räcker oftast inte att bara läsa sig till kunskap för att det ska kunna omsättas i praktiken. Till exempel vad vi har för olika föreställningar om personer vi möter och hur vi kan ställa öppna frågor som alla kan svara på.
Vi kan inte anta att alla följer normen. Det finns olika sätt att ha relationer och familj. Därför behöver vi vara intresserade att lära känna den person vi har framför oss.
– Det mest grundläggande är ett bra och inkluderande bemötande. Att använda rätt namn och pronomen och inte automatiskt anta att den man möter är heterosexuell. Vi behöver ställa öppna frågor på ett lyhört och respektfullt sätt. Samtidigt handlar det inte bara om bemötande, utan också om att ta reda på individens behov för att kunna sätta in rätt insatser och stöd.
Jämlik äldreomsorg för hbtqi-personer
Socialstyrelsen har också tagit fram en helt ny utbildning för jämlik äldreomsorg för HBTQI-personer.
– Vi gjorde en kartläggning 2023 av hur kommuner jobbar med en jämlik omsorg för äldre hbtqi-personer och då var det bara en liten andel av kommunerna som hade ett aktivt arbete på området. Men många uttryckte en vilja att göra mer, säger Malte Sundberg.
Många äldre hbtqi-personer känner oro för hur det ska bli om de behöver äldreomsorg, till exempel om deras relationer och identitet kommer att tas på allvar och om det kommer att finnas hbtqi-kompetens hos personalen.
Äldre hbtqi-personer har gemensamt att de har vuxit upp i en tid när deras könsidentitet eller sexuella läggning betraktades som skamlig och som en psykisk sjukdom. De saknade grundläggande rättigheter och skydd mot diskriminering. Sådant kan sitta djupt kvar och skapa en otrygghet i kontakten med till exempel socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsen betonar att alla som arbetar i socialtjänsten behöver ha tillräcklig hbtqi-kompetens för att kunna ge jämlika insatser. Ett sätt att börja på kan vara att gå Socialstyrelsens webbutbildning. Om man vill ha fördjupad kunskap finns det både lokala och nationella hbtqi-organisationer som ofta kan vara behjälpliga.
– Det är avgörande att det blir ett kunskapsbaserat samtal, med mänskliga rättigheter som grund. Ibland kan det vara skönt att ta hjälp av någon extern med sakkunskap som kan stötta arbetet.
Så kan du göra verksamheten mer inkluderande
- Fundera över dina egna föreställningar. Hur kan du säkerställa att ditt bemötande inte påverkas av personliga åsikter?
- För att kunna arbeta personcentrerat behöver du ha kunskap om hbtqi-personers liv, hälsa och rättigheter. Lyssna på den du möter och ställ frågor om vad som är viktigt för hen. Var lyhörd för personens behov och om hen känner oro för något.
- Utgå ifrån att du inte vet vem du möter. Ställ öppna och inkluderande frågor som alla kan svara på, oavsett sexuell läggning, relationer, familjekonstellation, könsidentitet, könsuttryck och kroppsligt kön.
- Använd ord som fungerar oavsett vilket kön och sexuell läggning någon har, som partner i stället för flickvän eller pojkvän, förälder eller vårdnadshavare i stället för mamma eller pappa. Du kan sedan använda de ord personen själv använder om sig själv, sina relationer och sin familj.
- Respektera identitet och integritet. Alla har rätt till sin könsidentitet, sitt könsuttryck och sin sexualitet. Fråga gärna vilket namn och pronomen personen vill att du använder, såsom hon, han eller hen.
- Informera om sekretess och tystnadsplikt. Många är oroliga för att känsliga uppgifter ska komma ut.
Främja trygga miljöer
- I väntrum: erbjud nummerlappar eller ropa upp efternamn i stället för förnamn.
- Erbjud könsneutrala toaletter och möjlighet till ombyte som fungerar för alla.
- Om ni har könsuppdelade verksamheter och ser behov av det kan ni komplettera med verksamheter som är öppna för alla oavsett kön. Om det bara finns könsuppdelad verksamhet – prata gärna med personen om vad den själv föredrar.
- Diskutera med den enskilda hur ett familjehem, hvb-hem, särskilt ungdomshem eller annan verksamhet kan bli så tryggt för hen som möjligt.
- Skapa gemensamma förhållningsregler kring hur ni ska vara med varandra i verksamheten. Var tydlig med att homofobi, bifobi och transfobi aldrig är okej.
- Prata om normer i gruppen och arbeta aktivt för att motverka destruktiva maskulinitetsideal.
- Agera alltid vid kränkningar och våld.
