Här är Stockholmsenkäten 2022

Stockholmsenkäten, som presenteras vartannat år, besvaras av ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet i Stockholms stad.

Bland annat fortsätter snusning att öka bland flickor och då framför allt användning av vitt snus. Andelen elever som spelar för pengar ökar och det gör också andelen som upplever problem med sitt spelande. Alkoholkonsumtionen följer däremot en positiv trend och minskar över tid. 

Andelen elever som uppger att de inte använder tobak (cigaretter eller snus) är nu 82 procent för elever i årskurs 9, att jämföra med 84 procent 2020 och 87 procent 2018. Motsvarande siffror för elever i gymnasiets år 2 är 68 procent både 2022 och 2020, samt 73 procent 2018. 

Det är flickor som står för den ökade användningen av tobak.
En stor andel av de som snusar använder vitt snus och det finns ingen könsskillnad i användning av vitt snus till skillnad från traditionellt snus där andelen är betydligt högre för pojkar jämfört med flickor. Vitt snus benämns ofta som tobaksfritt snus med nikotin, men all nikotin är extraherat ur tobaksplantan. 

När det gäller rökning är resultaten varierande. Nyckeltalet för rökning i år inkluderar de elever som uppger att de röker e-cigaretter vilket påverkar resultaten. Med e-cigaretter inkluderat ökar rökning något på grundskolan men minskar på gymnasiet. Om e-cigaretter utesluts minskar rökning i samtliga grupper. 

Debutåldern för tobaksbruk har varit stabil de senaste åren. Likt 2020 och 2018 börjar elever i årskurs 9 enligt årets mätning att röka eller snusa strax efter att de har fyllt 13 år. 

Fortsatt minskning av alkoholkonsumtionen

Konsumtionen av alkohol har minskat markant under 2000-talet. Från 2002 till 2022 har andelen elever i Stockholms stad som uppger att de inte dricker alkohol mer än fördubblats bland elever i årskurs 9 och nästan tredubblats bland elever i år 2 på gymnasiet. Efter en tillfällig nedgång 2020 fortsätter nu den positiva trenden och då främst i grundskolan. 63 procent av elever i grundskolans årskurs 9 anger att de inte dricker alkohol, jämfört med 59 procent 2020. Andelen pojkar i årskurs 9 som helt avstår från alkohol är som tidigare högre än andelen flickor (71 respektive 56 procent).

En tredjedel av eleverna i år 2 på gymnasiet uppger att de inte dricker alkohol, vilket har varit fallet fyra mätningar i rad sedan år 2016. Även här är andelen pojkar som helt avstår från alkohol högre än andelen flickor (38 procent respektive 28 procent). 

Sedan 2002 är variationerna små inom frågan om elever någon gång använt narkotika. För elever i årskurs 9 är resultatet vanligtvis strax över 10 procent, och i årets mätning svarar 12 procent av dessa elever att de någon gång använt narkotika. För elever i gymnasiet gäller samma trend, i årets mätning uppger 26 procent att de någon gång använt narkotika, vilket följer resultat i tidigare års mätningar. 

I årets mätning uppger 9 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i år 2 på gymnasiet att de har använt narkotika minst en gång de senaste fyra veckorna. Motsvarande andelar för årskurs 9 i grundskolan är 5 procent för pojkar och 5 procent för flickor. I jämförelse med nationella siffror (CAN 2021) tycks unga i Stockholm ha testat narkotika i högre utsträckning i såväl årskurs 9 som i år 2 på gymnasiet. Bland elever i riket uppger 6 procent i årskurs 9 och 15 procent på gymnasiet år 2 att de har testat narkotika (jämfört med 12 procent respektive 26 procent bland Stockholmsenkäten 12 (24) Stockholmseleverna).

Störst ökning hos pojkar för spel om pengar

Sedan 2020 har elevers spelande om pengar ökat. vid årets mätning har spelandet om pengar ökat till 16 procent i grundskolan och 17 procent i gymnasiet. Årets ökning visar att det framför allt är bland pojkarna som spelandet om pengar har ökat. I grundskolan ökar spelandet om Stockholmsenkäten 13 (24) pengar till 26 procent från 22 procent i mätningen 2020 bland pojkar och i gymnasiet har det ökat till 29 procent från 21 procent 2020. Flickor satsar pengar på spel i betydligt lägre grad än pojkar men en svag ökning syns även här i denna mätning. Flickor i grundskolans årskurs 9 som satsar pengar på spel ökar från 4 till 5 procent, medan andelen i gymnasiets år 2 ökar från 3 till 5 procent.

Hot och våld bland stadens unga minskar, då 4 procent av eleverna i grundskolans årskurs 9 uppger att de begått allvarliga egendomsbrott, att jämföra med 5 procent år 2020. För eleverna i gymnasiets år 2 är resultaten oförändrade med 3 procent.

Den negativa utvecklingen som syntes mellan 2016 och 2020, med ökningar bland elever som blivit tvingade till sex/våldtagna, vänder vid årets mätning. Jämfört med 2020 minskade andelen flickor som svarade ja på den frågan från 5 procent till 4 procent. Mellan 1-2 procent av pojkarna uppger att de har blivit tvingade till sex/våldtagna både år 2020 och 2022,

Den uppmätta andelen som anger att de inte blivit utsatta för hot eller våld i stockholmsenkäten stärker bilden av att hot och våld generellt minskar.

Otryggheten ökar, främst hos flickor

En svag ökning syns över tid i andelen som känner sig otrygg i sitt bostadsområde, från 20 procent år 2010 till 25 procent i årets mätning. Ökningen syns för samtliga grupper med en tydlig könsskillnad där flickor i betydligt högre utsträckning uppger att de känner sig otrygga jämfört med pojkar.

Liksom i tidigare års undersökningar visar flickor i mycket större utsträckning än pojkar upp negativa resultat i samtliga frågor som rör psykisk ohälsa. En av indikatorerna för att beskriva psykisk ohälsa i Stockholmsenkäten är om eleverna känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför. Över tid syns en ökning för samtliga grupper av elever och i årets mätning märks den högsta andelen någonsin för grundskoleelever i årskurs 9 där andelen som känner sig ledsen eller deppig utan att veta varför uppgick till 34 procent jämfört med 31 procent år 2020. Detta beror främst på ökningen bland flickor från 42 till 47 procent, men en svag ökning för pojkar från 18 till 19 procent syns också. 

För gymnasieleverna är det sammantaget en något mer positiv bild än för de i grundskolan. Bland flickor i gymnasiets år 2 steg visserligen andelen som uppger att de känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför till 43 procent från 39 procent år 2020, men det är ändå lägre än det högsta värdet 44 procent från år 2018. Bland pojkar i gymnasiets år 2 syns en svag positiv trend sedan 2018 med 19 procent jämfört med 20 procent 2020 och 22 procent 2018.