Här är evidensbaserad behandling en självklar del av skyddet

Project Support är ett evidensbaserat och effektivt verktyg att stärka föräldraförmågan i familjer som upplevt våld i nära relationer. På Fridagården HVB finns möjlighet till behandling, utredning och skydd, tack vare dubbelt tillstånd.

Ett skyddat boende ska ge säkerhet och stöd, inte behandling. Men samtidigt så är det många som har varit utsatta för våld som behöver behandling.

– När vi startade Fridagården 2017 konstaterade vi att vi inte bara kan jobba med skyddet. Familjer som kom till oss mådde så pass dåligt att vi beslutade oss för att även börja med behandling, berättar Matilda Lindström, verksamhetschef på Neptuna Omsorg.

De sökte tillstånd för HVB och utredningshem för att kunna erbjuda behandling. Fridhem fick bli namnet på det skyddade boendet medan Fridagården HVB hanterade utredning och behandling av placerade familjer i en trygg och hemlik miljö. Nyligen fick även Fridagården HVB tillstånd för skyddat boende och kan ta emot placeringar utifrån LBSB, SoL och LVU. 

– Vi har all kompetens inom företaget för att erbjuda varaktig och effektiv behandling. Det känns väldigt bra att vi även kan erbjuda terapeutisk behandling utöver stödsamtalen till de som behöver så att de får möjlighet att bearbeta de svåra upplevelser som de har varit med om.

Matilda Lindström är socionom i grunden och även psykoterapeut med grundläggaggande psykoterapiutbildning (KBT). Med hjälp av Helena Draxler, Leg. Psykoterapeut, doktor i psykologi och svensk utbildare och handledare i insatsen Project Support har hela arbetsgruppen utbildat sig i Project Support. Man använder sig också av riskbedömningsmetoderna FREDA, SARA och PATRIARK.

Vi fick färre placeringar

– 2024 hade vi fullt hela tiden, sedan hände något sommaren 2025 när alla väntade på tillstånd för skyddat boende. Vi märkte att vi fick färre placeringar och började tänka att socialtjänsten inte vet att vi finns och vad vi kan erbjuda. Och inom barnpsykiatrin växte köerna. Det kändes som att vi hade ett operationsteam redo och så stod det folk ute i väntsalen och förblödde.

Men sedan kom tillståndet och även placeringarna. När vi går runt i lokalerna så planeras det för fullt för mottagandet av två nya familjer som är på ingång.

Fridagården HVB ligger avskilt med naturen in på knuten, men ändå inte långt ifrån närhet till samhällsservice. Det är hästhagar och en sjö som ger lugn, lekplats till barnen och till och med en pool på tomten.

– Poolen har varit väldigt uppskattad, vi har simskola, träning och såklart mycket vattenlek omgärdat med tydliga säkerhetsrutinert. Ett barn sa att vistelsen här var den bästa sommaren någonsin. Det känns bra att trots allt jobbigt som sker i barnens liv, så kan vistelsen här ändå bli bra, berättar Matilda.

Hon visar också ett fristående litet hus som fungerar som hobbyrum för barnen. Det finns pingisbord, spel och pyssel. Rummet kan bli allt från förskola till fritidsgård beroende på behov. De flesta barn går till förskola och skola, men ibland kan det vara andra behov som uppstår.

Hunden Lucy skapar lugn

Labradoren Lucy, 6 år, följer nyfiket med på rundvandringen. Hon är en av flera hundar i verksamheten som skapar lugn och trivsel. Det är en familjär stämning och självhushåll för varje familj.

– De handlar, planerar och lagar mat själva med stöd av personalen. Det är en del i utredningen för grundläggande omsorg. Det hade säkert varit enklare att servera alla men då missar vi att stärka deras förmågor.

Varje familj har sitt eget köksbord med bestämda platser. Det ska vara så normala vardagsrutiner som möjligt på boendet. Struktur skapar trygghet, det är extra viktigt om man kommer från kaos.

Målgruppen som kommer hit är föräldrar med barn i åldrarna 0-17 år som behöver utredas eller har behov av behandling av olika anledningar. Ofta har de erfarenhet av våld i nära relation eller hedersrelaterat våld.

Barn som har upplevt våld har ofta beteendeproblem som en reaktion på våldet. Samtidigt kan våldsutsatta föräldrar ha svårigheter att möta sina barns behov. Project Support är ett evidensbaserat föräldrastödsprogram som riktar sig till just den här målgruppen.

– Metoden finns med i Socialstyrelsens metodguide och syftet är att förbättra förälderns samspel med barnet. Vi kontaktade Helena Draxler och bestämde oss för att utbilda all vår ordinarie personal genom henne.

Project Support genomsyrar hela verksamheten

Matilda har ordnat så att vi kan koppla upp oss för ett samtal med Helena Draxler via Teams. Hon lovordar Fridagårdens sätt att löpande vidareutbilda och handleda personalen så att Project Support genomsyrar hela verksamheten.

– De är ett skolboksexempel på hur man ska arbeta med Project Support. I min forskning som ledde till att metoden började användas Sverige gjorde jag en uppföljningsstudie som visade att man behöver fortsätta att jobba aktivt på samma sätt som Fridagården gör för att bibehålla användningsgraden. Annars kan det vattnas ur om inte cheferna håller i eller om man börjar använda för många olika metoder, säger Helena Draxler.

– Vi har medvetet valt att jobba evidensbaserat med några få metoder utvalda med omsorg så att det inte blir för spretigt. Kunskap är en färskvara och vi har också viss utbildningsverksamhet själva, säger Matilda.

Det som är speciellt med Project Support är den praktiska träningen. Behandlaren går igenom varje föräldrafärdighet på ett grundligt och lättbegripligt sätt. Därefter visar behandlaren föräldern hur färdigheten går till. Sedan får föräldern prova och behandlaren agerar då som barnet och leker. När föräldern kan den aktuella föräldrafärdigheten som övas är det dags att göra det med barnet och se så det går lika bra. Aktiv närvaro är den första föräldrafärdigheten som tränas.

Så går det till

– Vid aktiv närvaro ska föräldern benämna allt som barnet gör när denne sitter och leker. Till exempel. ”Åh, du tar dockan och lägger den i sängen. Och ett täcke får dockan också.” Det här får föräldern att upptäcka sitt barns agerande på ett nytt sätt och barnet känner sig sedd av sin förälder. Det stärker bandet och ger väldigt snabba effekter för kontakten mellan förälder och barn, vilket bekräftas av både forskning och i det praktiska arbetet av familjerna själva, säger Helena.

Den efterföljande föräldrafärdigheten är att berömma. Barn som levt i en familj där det förekommit våld och har utvecklat oönskade beteenden har ofta själva bevittnat och utsatts för olika former av våld.

– De får mest höra tillrättavisningar som ”Stopp, sluta, lägg av.” Ofta har föräldrarna svårt att se något positivt alls att berömma, men de finns om man är uppmärksam. ”Vad bra att du väntade på din tur, tack för att du ställde undan tallriken, vad snällt att du hjälpte din lillebror.” Det är viktigt att berömma det som är bra, det är en otroligt central färdighet som bidrar till närhet och värme. Barnet får känna att de lyckas och stärks av det, säger Helena.

Andra föräldrafärdigheter som tränas är lyssna och trösta, belöna, ge tydliga instruktioner, tillrättavisa och avleda, vänta ut barnets olämpliga beteenden, ta bort förmåner och att ta en paus när barnet är utagerande.

Vid sidan av föräldraträningen ger behandlaren föräldern socialt och emotionellt stöd i att hantera problem med till exempel separation, skydd mot våld, bostad, arbete och ekonomi.

Man väntar inte med behandlingen

När en familj kommer för utredning, behandling eller skydd så kan det vara mycket som är rörigt. Men Project Support är så hjälpande så det väntar man inte med. Enligt Helena är det bästa att sätta i gång direkt så att barnet, genom föräldern, får hjälp.

– Barnets bästa måste komma först. Om man inte tränar på de här specifika föräldrafärdigheterna så tappar man fokus på barnet. De tre första färdigheterna hjälper förälder och barn att komma varandra närmare och skapa trygghet. Har man värme och närhet så går det mycket lättare med gränssättning och lära hur man beter sig.

Alla barn och vuxna som kommer till Fridagården och Fridhem screenas för traumasymtom. Om det finns behov av insatser väntar man inte – behandlingen påbörjas tidigt. Barn och unga som lider av traumasymtom eller PTSD får behandling genom traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT), en strukturerad och evidensbaserad metod som hjälper barnet att bearbeta traumatiska upplevelser, hantera känslor och minska traumasymtom.

Trauma gör att känslorna förändras

Barn som uppvisar traumasymtom över tid erbjuds behandling, något som är viktigt för att motverka allvarlig psykisk och fysisk ohälsa.

– Det är som att volymknapparna för känslor är felinställda hos traumatiserade personer – antingen upplevs känslorna som för starka och okontrollerbara eller som avstängda, säger Marja Onsjö, leg. psykolog, utbildare och handledare för Fridagårdens personal i TF-KBT, som också är med på Teams.

Marja fortsätter:

– Tecken på trauma kan vara mardrömmar, stark ilska eller kraftiga reaktioner på stimuli, till exempel dofter eller ljud som påminner om traumat. Även upplevd frånvaro av reaktioner kan vara tecken på traumatisering, till exempel apati eller att barnet undviker platser, personer eller samtal om det som påminner om det som hänt.

Föräldern deltar också i behandlingen genom parallella sessioner, där även föräldern får kunskap om trauma, stöd i sina egna reaktioner samt tränar på att bemöta och stötta barnet på ett lugnt, tryggt och förutsägbart sätt.

I TF-KBT arbetar man med att hjälpa barnet förstå sina reaktioner, minska symtom och återfå trygghet. Barnet får kunskap om vad trauma kan vara och hur barn kan reagera, tränar känsloreglering och copingstrategier, arbetar med tankar och känslor och får stöd i att berätta och bearbeta traumaminnen på ett tryggt, lekfullt och strukturerat sätt. Man arbetar också med trygghet, kommunikation mellan förälder/barn och framtidsstrategier för att barnet ska må bättre och fungera i vardagen.

– När man har behövt stänga av sina känslor för att överleva behöver man ofta träna på att återupptäcka dem. Utan behandling kan dessa mönster gå i arv från generation till generation. Med aktivt arbete kan vi bryta den negativa spiralen och vända utvecklingen mot ett hälsosamt liv, säger Matilda Lindström.