Ny forskning från Högskolan i Skövde visar att största nöjdhet, och vägen till de äldres hjärtan, inte går genom på pengar – utan via personalens bemötande.
Med en allt äldre befolkning sätts en redan ansträngd äldreomsorg på prov. Då måste fokus läggas på rätt saker: att skapa mest värde för den äldre. Ny forskning från Högskolan i Skövde visar att största nöjdhet, och vägen till de äldres hjärtan, inte går genom på pengar – utan via personalens bemötande.
– Syftet har varit att ta reda på vad som skapar mest kvalitet för äldreomsorgen i stort. Här är de äldres nöjdhet det enskilt viktigaste att ta hänsyn till, säger han.
Studien består av olika delar: en analys och genomgång av resultaten av Öppna jämförelser från Socialstyrelsen samt intervjuer, observationer och enkäter till personal inom hemtjänst och äldreboenden. Resultatet visar att prioriteringar kan behöva riktas om. För en äldreomsorg som ger fler nöjda äldre.
– Öppna jämförelser påvisar att det finns stora skillnader mellan olika kommuner, med sin ranking. Den rankingen utgår från att mer pengar och budgetmedel i sig ger bättre kvalitet i äldreomsorgen, säger Kazemi och fortsätter:
– Men vår forskning visar att det inte har ett samband med nöjdhet. Skillnaderna behöver inte alls vara så stora, som Öppna jämförelser ger sken av. Till exempel har Sveriges högst placerade kommun endast ungefär 18 procent fler nöjda äldre än Sveriges lägst placerade kommun.
Forskningen visar istället att det är andra faktorer som får äldre att må bättre på ålderns höst – och som därmed skapar en bättre äldreomsorg.
– Personalens bemötande är allra viktigast. Inte minst genom att de bygger relationer som ger trygghet. Bra relationer med personalen kan också minska känslan av ensamhet bland de äldre.
Kommuner och myndigheter behöver därför jobba för en god äldreomsorg, bortom nuvarande rankingsystem och mätningar, anser Ali Kazemi.
– En rekommendation till kommuner och myndigheter är att man tonar ned befintligt fokus på rankningar och procentandelar i nöjdhetsmätningarna. De innehåller för mycket osäkerhet och tolkas ofta på fel sätt. Istället borde fokus ligga på att utveckla vården, med den äldre människan i första rummet.