GÄSTKRÖNIKA: År 2023 har vi precis lämnat bakom oss och det är dags att blicka framåt mot år 2024. Det är ett år där vi som arbetar med våldsutsatta har höga förväntningar. Regeringens beslut om propositionen ”Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende”, som förväntas träda i kraft 1 april i år, bidrar starkt.
Propositionen reglerar tiden för skyddsplacering och jag ser den som absolut nödvändig, framför allt utifrån barnrättsperspektivet. Det ska dock tilläggas att detta inte genomförs utan en viss oro. Många siar om att föreslagna lagändringar kan göra det svårare att beviljas skyddat boende eftersom det tros föranleda en högre kostnad för kommunerna än tidigare. Besked om budgetunderskott har duggat tätt när landets kommunpolitiker summerat året.
Något som inte regleras i särskild stor omfattning i föreslagna lagändringar är tiden efter skyddat boende. När den våldsutsatta hittat en egen boendelösning efter skyddsplacering är denne till viss del att beakta som skyddslös. Något som en del misstar sig om är att inte ens det allra mest kvalitativa skyddade boendet erbjuder livslångt vaccin mot våldsutövare.
Tenderar att hamna i våldsutsatthet igen
Forskning visar att det inte är ovanligt att en våldsutsatt människa, barn eller vuxen, tenderar att åter hamna i våldsutsatthet. En stor andel våldsutsatta flyttar efter placering i skyddat boende av säkerhetsskäl till en stad de har ingen, alternativt obetydlig, koppling till. Några är inte integrerade och har bristfälliga kunskaper i det svenska språket.
Vissa blir del av fenomenet ”social dumpning” och finns att träffa i någon avfolkningsbygd där de lever dömda till långt bidragsberoende. Då kan avsaknad av exempelvis körkort bli avgörande. Jag har inte bara en gång hört dessa generösa, vanligtvis män, som erbjuder skjuts till mataffären omskrivas i termer av riddare. Vid en enklare bakgrundskontroll hade jag valt ett annat ord. Det förefaller lätt att hamna i en destruktiv relation när du är skyddslös och sårbar.
Kontroll och hot en vanlig form av eftervåld
För en del våldsutsatta som varit placerade på skyddat boende väntar inte sällan en ny våldsform, ”eftervåldet”. Det kan ge sig i uttryck på många sätt där kontroll och hot är en mycket vanlig form. Flertalet blir också föremål för ekonomiskt våld, viket försvårar en nystart avsevärt.
Gruppen våldsutsatta ensamstående föräldrar kan nästan alltid förvänta sig en ovärdig vårdnadstvist där barn som upplevt våld inte sällan tvingas till umgänge med våldsutövaren. När maktbehovet är stort och staten en möjliggörare finns det oanade utsikter för en våldsutövare att år efter år utsätta sin före detta partner för våld.
Det gläder mig därför att läsa i regleringsbrevet för budgetåret 2024 avseende Socialstyrelsen att myndigheten fått i uppdrag att bland annat undersöka i vilken utsträckning våldsutsatta bör erbjudas en kontaktperson för samordnat stöd.
En kontaktperson som samordnar
Min förhoppning är att när en våldsutsatt människa som varit placerad i skyddat boende alltid ska erbjudas ett stödpaket i den nya kommunen. Där ska ingå en omsorgsfull kontaktperson som samordnar myndighetskontakter, har kunskap om våra rättigheter och ett nära samarbete med det lokala arbetslivet.
Jag skulle också se fördelar med exempelvis förenklad handläggning av ekonomiskt bistånd samt förtur i kön till förskola. Det blir på sätt och vis att förebygga våld även när samhället tidigare misslyckats, något som ligger väl i linje med ”Framtidens socialtjänst”. Skyddat boende är hur gärna vi än skulle önska sällan ändhållplatsen för våld i nära relation.
Sol Lindhöjd,
Verksamhetsansvarig socionom på Mälarbygden skyddat boende
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';