Gensaxen crispr uppmärksammas efter Nobelpriset i kemi

 
Gensaxen crispr uppmärksammas efter Nobelpriset i kemiVetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt har skrivit boken Människan i provröret. Foto: Erik Ardelius. Årets Nobelpris i kemi gick till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna för gensaxen crispr. Boken Människan i provröret undersöker vilka konsekvenser de senaste årens framsteg inom genetiken har fått och vad som väntar runt hörnet. 

Den nya genteknikens framväxt har gått i rasande fart. När de första genmodifierade barnen föddes i Kina 2018 blev det tydligt att mänskligheten stod inför möjligheter som vi förut bara fantiserat om. Med gensaxen crispr kan vi troligen bestämma våra barns egenskaper och slippa sjukdom och åldrande. Nu är hela världen nyfikna på tekniken efter det att Nobelpriset i kemi har delats ut. Men det finns också risker. Hur ska vi hantera de nya verktygen som kan förändra vår arvsmassa?

Vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt har rest över hela världen för att träffa människorna som driver utvecklingen. Hon har besökt exklusiva fertilitetskliniker i Sydkorea, cancerläkare i Kina som experimenterar på obotligt sjuka patienter och bio-hackers i amerikanska storstäder som vill göra den nya tekniken tillgänglig för alla. I Människan i provröret undersöker hon vilka konsekvenser de senaste årens framsteg har fått och vad som väntar runt hörnet. 

Förlag: Natur & Kultur.