De kriminella gängen riktar in sig på nya målgrupper – måltavlor som snabbt luras in i gängens våld med helt nya metoder. SSILs utbildningsdag på tema gängkriminalitet lockade återigen fullt hus vid det senaste tillfället i Uppsala.
Bilden av gängkriminaliteten förändras snabbt. Nu är det inte längre i de så kallade utsatta områdena som de våldsverkande gängen härjar. De finns mitt ibland oss; i villakvarteren och på stadens torg.
– Vi behöver se på de gängkriminella som vinstdrivande företag. Deras strategi liknar hur ett företag jobbar. De har en produkt att sälja så de behöver tänka vilka som är deras målgrupp och vilka som skulle kunna bli målgrupp. Deras utgångspunkt är riskminimering och vinstmaximering. Fundera kring de två orden, säger Evin Cetin, föreläsare, författare och före detta advokat.
Deras strategi liknar hur ett företag jobbar
Evin Cetin
Hon talade på SSIL utbildningsdag i Uppsala den 14 maj då temat för dagen var gängkriminalitet. I sin bok ”Mitt ibland oss” (2022) träffar hon huvudpersonerna i gängen. Nu skriver hon på sin andra bok, där hon bland annat har talat med mödrarna.
– Det var så många mammor som hörde av sig till mig efter min första bok. Men det som har hänt nu är att de heter Ulrika, Fredrica och Emma. De har arbete, bor i radhus eller villa och det förekommer inte våld i familjen, vilket skiljer sig helt från de familjer som jag har träffat tidigare. Båda grupperna beskriver hur deras barn hamnat i missbruk. Först började de med mindre doser, sedan hamnade de i greppet på de gängkriminella.
Evin Cetin är ute mycket i skolorna och föreläser. Hon har märkt att knarkförsäljningen sker helt öppet idag på våra högstadieskolor och i samhällets offentliga rum. Det är som att de vill visa tydligt vem man ska vända sig till. Förr var det mer dolt.
Enligt Evin så ändrar de gängkriminella strategi väldigt snabbt för att minimera riskerna att åka fast. När polisen börjar rikta in sig på vissa typer av områden och vissa typer av människor så börjar det komma order uppifrån att man behöver hitta nya personer som kan sälja knarket utan att väcka misstanke.
– De är nya kunder i helt andra områden som är mest intressanta, med svenska namn och som inte har haft någon kontakt med socialtjänsten tidigare. Man letar efter svagheter, som att personen börjar köpa allt oftare och verkar ha svårt att betala. Då försöker de skapa en relation, bjuder vissa gånger för de ska fastna i missbruket och tvingas börja sälja själva för att tjäna pengar. Eller så hittar de någon annan svaghet att utöva utpressning med.
Hon berättar att de till och med riktar in sig på fattiga pensionärer för att ha någonstans att förvara vapen och knark. Samhället ligger alltid steget efter om vi inte börjar fundera på vem nästa offer kan bli.
Många ser inte köpare och säljare som kriminella
Den offentliggjorda så kallade swishlistan i Sundsvall med 100-tals namn som misstänks ha köpt kokain blev en riksnyhet förra hösten. Evin tycker att det är intressant att många inte ser köpare eller ens säljare som kriminella.
– Den som köper knark är med och finansierar gängkriminaliteten i Sverige. Om inte vi vuxna förstår det, hur ska då barnen förstå? Säljarna är skickliga, de jobbar hela tiden med att öka försäljningen och få fler säljare under sig.
Polisen Markus Antonsson, var också talare under dagen. Han bekräftade att brotten nu sker i andra boendemiljöer och att Polisen ofta är tvåa på bollen.
– Det finns i alla samhällsklasser och föräldrarna har ingen aning. Det är väldigt lätt att få någon på kroken. Tjejer har också börjat ta en allt större roll.
Han gillar inte uttrycket ”särskilt utsatta områden”. Det späder bara på utanförskapet, lika så den nya lagen om säkerhetszoner, även kallat visitationszoner.
– Det kommer bara att öka motsättningarna och minska tilliten. Det blir kontraproduktivt och jag tror att det här med att sätta hårt mot hårt bara kommer att göra situationen ännu värre.
”Vi såg det redan i förskolan”
Istället vill han lägga fokus på tidigare insatser. Han får ofta höra när en ungdom har hamnat riktigt snett att ”Vi såg det redan i förskolan”.
– Vi kan inte säga det när ungdomen går i åttan. Vi behöver sätta in åtgärder direkt för den där 6-åringen. Det kan vara extra anpassning/särskilt stöd, BUP/samtalsterapi, krisstöd till föräldrar och stärkt föräldrastöd, kontroll av hemmiljön och eventuella diagnoser.
Upplevelser av våld i hemmet vanligt
I stort sett alla som döms för våldsbrott har själva upplevelser av våld i hemmet bakom sig. Markus Antonsson har varit med och tagit fram IGOR-projektet, där polis och socialtjänst arbetar uppsökande i samverkan för att motivera till stödinsatser för våldsutsatta och våldsutövare.
Han tycker att man borde arbeta liknande när det gäller gängkriminella, att ha en operativ specialgrupp som arbetar uppsökande. Nu finns samverkansformerna SSPF och SIG, men genom att bli mer operativ skulle det kunna ge större effekt, menar Markus och kallar förslaget SIGO.
Vi behöver sätta in åtgärder direkt för den där 6-åringen
Markus Antonsson
Behovet är stort i och med den eskalering av skjutningar och sprängningar i samhället, att det sker en ständig påfyllning av gärningspersoner och de låga förtroende som finns för myndigheterna.
– Vi upplevde att förtroendet för oss myndigheter ökade i arbetet med IGOR, fler våldsutövare sökte behandling och samarbetet mellan Polisen och Socialtjänsten var framgångsrikt.
Viktiga nycklar som han vill skicka med till yrkesverksamma är att inte släppa taget för tidigt, fortsätta att motivera, att bygga upp tillit och förtroende, växeldra i teamet och jobba med hjärtat men ”lås dörren” ibland för att orka.