Ett 20-tal aktörer har varit involverade i processen och man har också tagit in synpunkter från ett 100-tal organisationer för att få ett sådant genomgripande resultat som möjligt.
Efter tre års arbete är den klar, Sveriges första standard för kvalitetssäkring av HVB (Hem för vård eller boende). Det är den upplevda nyttan och kvaliteten för brukarna, beställarna och leverantörerna som står i fokus. Ett 20-tal aktörer har varit involverade i processen och man har också tagit in synpunkter från ett 100-tal organisationer för att få ett sådant genomgripande resultat som möjligt.
Det började som ett initiativ av branschorganisationen Svenska Vård. Antalet HVB hade ökat och branschen hade ett oförtjänt dåligt rykte, tyckte man.
– Merparten av alla HVB gör ett bra arbete, men det fanns en osäkerhet kring kvaliteten i tjänsten och man upplevde vissa svårigheter vid upphandling. Genom en kvalitetssäkring skulle man kunna komma tillrätta med problemen, höja kvaliteten och skapa ökad samhälls- och individnytta, säger Kristofer Petraeus på Swedish Standards Institute.
Att upprätta en gemensam standard för HVB sparar både tid och pengar genom att man slipper uppfinna hjulet flera gånger. Man har rutiner att följa och kan undvika missförstånd.
Arbetet med att ta fram standarden tog hela tre år. Från idé till beslut och startskott för arbetet tog man fram ett förslag som gick på remiss. Man tog emot kommentarer, hade omröstning och kunde sedan fastställa standarden som då var klar att använda.
– Det var många som ville vara med i arbetet. Efter ett första intressemöte bildades en teknisk kommitté. Det var en utmaning att hitta en gemensam utgångspunkt. Alla fick säga vad man ville ha med och så fick de andra säga om de höll med eller inte.
Man utgick från brukarens resa, från förfrågan, inskrivning till insats, utskrivning, utvärdering och uppföljning. Viktiga frågor har varit trygghet, delaktighet, värdegrund, bemötande, samverkan, miljö, kvalitet och evidensbaserad praktik.
– Ett exempel är personalens kompetens, där utföraren ska se till att personalen har kompetens att möta målgruppen på ett adekvat sätt. Och det är den sammantagna kompetensen som räknas, så man kan ha personal med olika kompetensområden.
Standarden är allmänt hållen för att passa barn, unga, vuxna och HVB med vitt skilda målgrupper.
Efter två års stötande och blötande skickade man ut materialet på remiss till 100 organisationer som också skulle få säga sitt.
– Det var förstås ett stort jobb att ta in synpunkter från så många, men genom att jobba brett så har standarden också blivit väl etablerad i alla läger, säger Kristofer Petraeus.
Vem som helst kunde komma in och tycka till och alla hade lika stark röst.
– Det har varit stimulerande för alla medverkande att tala om de här frågorna. Kärnan när det gäller kvalitetssäkring av en tjänst är att fokus ligger på utfallet; vad som ska göras istället för hur. Det ger lika möjlighet för alla aktörer.
Standarden syftar till att säkerställa god och säker omsorg, hög och jämn kvalitet i service och behandling, genom att utgå från brukarens behov.
– Många kommer nog att använda standarden som ett sätt att verksamhetsutveckla. Det är frivilligt att använda standarden och den kostar 895 kronor att ta del av, säger Kristofer.
Standarden är på 22 sidor och lättförståelig med ett enkelt språk. Den är också tydlig för att inget ska kunna feltolkas.
Under våren 2019 kommer standarden presenteras på ett seminarium hos SIS, som också kommer att erbjuda en webbutbildning för att underlätta implementeringen och användningen.
Medverkande aktörer till standarden för HVB
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';