Fortsatt stor brist på utbildad personal inom vård och omsorg

En växande befolkning i kombination med en ökad andel äldre, väntas medföra en betydande ökning av efterfrågan på arbetskraft inom vård och omsorg. Samtidigt väntas tillgången på gymnasialt vård- och omsorgsutbildade minska, vilket innebär att det bedöms bli brist på dessa.

Efterfrågan på gymnasialt utbildade inom vård och omsorg beräknas öka med närmare 130 000 under prognosperioden. Samtidigt beräknas tillgången öka med endast cirka 7 000 personer. Den sammantagna efterfrågan på eftergymnasialt utbildade inom området antas under prognosperioden öka med närmare 70 000. Under samma period beräknas tillgången öka med cirka 75 000 personer. Det innebär att utvecklingen av den totala tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildade relativt väl beräknas balansera varandra under prognosperioden. Men skillnaden är stor mellan olika utbildningar. 

Dagens brist på sjuksköterskor väntas bestå, speciellt stor bedöms bristen bli på specialistutbildade sjuksköterskor. 

Det råder mycket stor brist på specialistsjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård. Tillgången väntas minska med fem procent fram till 2035 och efterfrågan väntas öka med 15 procent. Det gör att bristen väntas öka på sikt.

Antalet nybörjare på programmet mot socionomexamen antas till cirka 2 900 per år under prognosperioden. Examensfrekvensen antas vara drygt 80 procent för kvinnor och drygt 60 procent för män, vilket på sikt ger cirka 2 250 examinerade socionomer per år. En tredjedel av dem i arbetskraften är i dag 50 år eller äldre, vilket innebär att pensionsavgångarna förväntas bli relativt måttliga fram till år 2035. Därtill lämnar ett antal utbildningsgruppen till följd av vidareutbildning, inte sällan till en psykoterapeututbildning. 

Då antalet examinerade beräknas bli betydligt fler än antalet som lämnar utbildningsgruppen beräknas tillgången på socionomutbildade, med nuvarande utbildningsdimensionering, öka med cirka 40 procent under prognosperioden. Efterfrågan beräknas under samma period öka med cirka 30 procent. En tredjedel förklaras av ett ökat behov av arbetskraft inom vård och omsorg. Samtidigt väntas socialsekreterare och kuratorer efterfrågas i större utsträckning inom vård och omsorg samt offentlig förvaltning. Dessutom antas en större andel av dem som arbetar inom dessa yrken ha en socionomexamen år 2035 än i dag.

Psykologutbildade väntas öka med 45 procent under prognosperioden, en ökning som är större än efterfrågan, som väntas bli på 25 procent. Det finns en risk för överskott på psykologiutbildade 2025-2035.

Antalet sysselsatta beräknas öka med drygt 400 000 personer fram till år 2035. Hälften av sysselsättningstillväxten bedöms ske inom välfärdstjänsterna skola, vård och omsorg.

Arbetskraftsbehovet kommer att öka mest inom äldreomsorgen. Mellan år 2018 och år 2035 bedöms antalet sysselsatta öka med nästan 40 procent, vilket motsvarar en ökning med 100 000 personer. År 2035 beräknas omkring 370 000 vara sysselsatta inom äldreomsorgen. Förklaringen till denna kraftiga sysselsättningstillväxt är, som tidigare beskrevs, att antalet äldre i framför allt åldrarna över 80 år kommer att öka starkt.