Forskning påvisar goda effekter av yoga

– Det är möjligt att en positiv utveckling av karaktärsmognaden kan vara en skyddsfaktor mot risken för återfall i kriminalitet, men det behöver undersökas vidare, säger Nóra Kerekes, professor i medicinsk vetenskap med inriktning psykiatri, på Högskolan Väst.

Under de senaste åren visar ny forskning att regelbunden yoga ger positiva effekter på intagnas psykiska välmående och beteende.

– Det vi sett tidigare i våra studier är att yogan ger ett minskat psykisk lidande, minskat antisocialt beteende, medan den ger ökade positiva känslor och förbättrad uppmärksamhet hos intagna. Nu ville vi ta det ett steg längre och undersöka om yogan har någon påverkan på personlighetsrelaterade aspekter, berättar Nóra Kerekes.

Yoga i 10 veckor
Drygt 100 manliga intagna deltog i studien. De delades slumpmässigt in i två grupper där ena gruppen deltog i yogaklasser och den andra gruppen utövade valfri fysisk aktivitet, en gång i veckan under 10 veckor. Deltagarna fyllde i ett personlighetstest (the Temperament and Character Inventory), såväl före som efter de 10 veckorna.

Specifik personlighetsprofil hos intagna
Tidigare forskning visar att fängelseintagna har en specifik personlighetsprofil, som enligt detta personlighetstest kan beskrivas med extremt höga poäng i ”Novelty Seeking” (impulsivitet och lätt retlighet) och i ”Harm Avoidance” (pessimism och ängslighet) kombinerat med extremt låga poäng i ”Self-Directedness” (förebrående, avsaknad av livsmål och inkompetens) och ”Cooperativeness” (fientlighet och självupptagenhet). Denna personlighetsprofil har ett högt samband med intagnas aggressiva och antisociala beteende.

Mindre impulsiva handlingar
Analyserna av personlighetsdimensionerna visar att intagna som regelbundet utför någon typ av fysisk aktivitet (yoga eller valfri fysisk aktivitet) efter 10 veckor får lägre poäng i temperamentdimensionen ”Novelty Seeking”.

– ”Novelty Seeking” betyder ”Spänningssökande”. Individer som har höga poäng på ”Novelty Seeking” beskrivs som impulsiva, utforskande, ostadiga och lättretliga. De lockas lätt till nya intressen och aktiviteter, men är lättdistraherade och uttråkade. Detta behöver inte vara något negativt i sig men hos kriminella innebär detta ofta att de till följd av sitt spänningssökande bryter mot normer och regler, berättar Nóra Kerekes.

Oroar sig mindre
Resultatet visar också signifikant lägre poäng hos båda grupperna på den temperamentdimension som beskrivs som ”Harm Avoidance”.

– Personer som har höga poäng i ”Harm Avoidance” är rädda för konflikter, de avskärmar sig och stänger ofta ute andra personer, de har överdriven oro och pessimism. Studien visade att dessa egenskaper minskade mer hos de deltagare som utövat yoga, berättar Nóra Kerekes.

Ökad självkontroll i yogagruppen
Det viktigaste resultatet var dock att de som utövat yoga hade en signifikant ökning i en av karaktärsdimensionerna, den som kallas ”Self-Directedness”.

– En ökad ”Self-Directedness” innebär en ökad självkontroll med avseende på känslomässiga reaktioner, ökad ansvarsfullhet och resursstyrka. Enligt vår studie kan regelbunden yoga påverka dessa egenskaper i positiv riktning, med andra ord öka personens karaktärsmognad, säger Nóra Kerekes.

Karaktärsmognadens betydelse
Nóra Kerekes betonar vikten av detta fynd, där signifikanta förändringar till följd av regelbunden yoga kunde upptäckas i de intagnas karaktärsmognad.

– Man kan reglera till exempel impulsivitet hos en person med olika farmakologiska insatser, medan en ökad karaktärsmognad innebär att personen själv får bättre förmåga att hantera och övervinna båda yttre och inre svårigheter, vilka inkluderar mentala reaktionsmönster, förmågor och affekter.

Nóra Kerekes avslutar:

– Framtida forskning bör undersöka i vilken utsträckning karaktärsmognad kan förbättras genom behandling och om det i så fall ger långvariga positiva förändringar i personens beteende och psykiska mående. När det gäller intagna kan sådana förändringar möjligen minska risken för återfall i kriminalitet, samtidigt som det kan stödja återinträdet i samhället efter avtjänat straff.