Flickor med adhd är svårt drabbade av psykisk ohälsa

 
Flickor med adhd är svårt drabbade av psykisk ohälsa95 procent fick sin diagnos sent, efter 11 års ålder. Foto: Getty Images. Alarmerande många flickor och kvinnor med adhd eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning lider av psykisk ohälsa och har någon gång tänkt att de inte orkar leva. Det visar en ny enkätundersökning från Riksförbundet Attention.

Flickor med adhd eller annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) förbises ofta, vilket gör att de får diagnosen sent och inte får den hjälp de behöver. Riksförbundet Attention genomförde en enkätundersökning med flickor/kvinnor med NPF och deras anhöriga där över 2 500 svarade. Där framgår det att 95 procent fick sin diagnos sent, efter 11 års ålder. 55 procent fick diagnosen först efter de hade sökt hjälp för psykisk ohälsa.

88 procent uppgav att de har drabbats av psykisk ohälsa och 83 procent har någon gång känt att de inte vill leva. 

–  Det är otroligt viktigt att vi lyfter fram denna grupp i ljuset, säger Attentions förbundsordförande Anki Sandberg. Vi arbetar för att deras röster ska höras och deras berättelser blir lyssnade på. Det är otroligt sorgligt och djupt oroande att så många flickor och kvinnor med NPF även lider av psykisk ohälsa.

Att det är så många som lider av eller har upplevt någon form av psykisk ohälsa är allvarligt. Av de flickor och kvinnor med egen NPF-diagnos uppger 91 procent att den psykiska ohälsan tar sig uttryck i ångest. 47 procent uppger självskadebeteende, 41 procent uppger ätstörningar och 58 procent har stannat hemma från skolan på grund av den psykiska ohälsan. 

Dålig kunskap

Många av de svarande i enkäten uttrycker att det finns en koppling mellan deras psykiska ohälsa och utmaningarna som kommer av deras NPF-diagnos. Samhället har för dålig kunskap och vården har dålig samsyn upplever de svarande. Problem med skola och privatliv är vanligt och det tar tid innan det uppmärksammas av lärare och omgivningen. Många anhöriga uppger att de såg problematiken innan de fick gehör i skolan. Både de med egen diagnos och anhöriga menar att den psykiska ohälsan kanske inte utvecklats om de hade fått hjälp och förståelse från samhället tidigare.

–  Resultatet av enkäten och de svarandes frisvar är ett stort underkännande på hur samhället hitintills har hanterat denna grupp. Det måste till en förändring för den här bortglömda och osynliggjorda gruppen. Enligt FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska svenska staten garantera att alla är lika inför lagen oavsett funktionsnedsättning och kön. Det är nu dags för ansvariga politiker och beslutsfattare på alla nivåer att leva upp till detta i praktiken. Så som det nu ser ut är ovärdigt. Det är dags att kavla upp ärmarna och förändra!, säger Anki Sandberg.