Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen har inrapporteringen av nya neuropsykiatriska tillstånd som adhd ökat. Förskrivningen av adhd-läkemedel har också gått upp.
Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen har inrapporteringen av nya neuropsykiatriska tillstånd som adhd ökat. Förskrivningen av adhd-läkemedel har också gått upp. Däremot har färre antal nya fall av depression och ångest har inrapporterats, trots att man har befarat en ökad psykisk ohälsa på grund av pandemin.
Det har funnits indikationer på en ökad psykisk ohälsa bland befolkningen under pandemin, framförallt hos de äldre. Det är något som inte har märkts i hälso- och sjukvården där antalet nya patienter som har sökt hjälp för depressioner, ångestsyndrom och andra psykiatriska tillstånd har minskat. Även uttagen av exempelvis antidepressiva läkemedel på recept har minskat, enligt rapporten som bygger på data mellan februari och juni.
Oro för att bli smittade
Sannolikt beror dock inte nedgången på att färre mått psykiskt dåligt utan på att man i mindre utsträckning har sökt hjälp under pandemin, enligt Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.
– Man drar sig för att söka vård på grund av rädsla för att bli smittad, säger han.
Socialstyrelsens genomgång visar också att personer som sedan tidigare har kontakt med psykiatrin och till exempel behandlas med läkemedel har fått vård och behandling vid behov under pandemin. Men det har skett en kraftig förskjutning mot digitala kontakter och telefonkontakter.
– Den digitala vården och telefonkontakter har fördubblats sedan motsvarande period förra året. Det innebär att det har varit färre fysiska besök och gruppaktiviteter, säger Peter Salmi.
Adhd ökar
Samtidigt som ett minskat antal nya patienter har sökt för depressioner och ångestsyndrom under pandemin har inrapporteringen av nya fall av neuropsykiatriska tillstånd som adhd fortsatt att öka. I linje med det har även förskrivningen av adhd-läkemedel gått upp.
– Det kan bero på att personer som väntar på en utredning inte vill tacka nej när det blir aktuellt med en utredning. Under pandemin kan bemanningen vid psykiatriska kliniker möjligen dessutom ha varit högre än normalt på grund av att man till exempel inte deltagit i konferenser eller tagit semester i samma omfattning som tidigare. Det kan ha medfört att man till och med haft större möjlighet än vanligt att utreda, säger Peter Salmi.
Det har också funnits en oro för att pandemin kan ha ökat risken för suicidförsök. Men under den period som studerats, februari till juni, har varken en ökning eller minskning av registrerade suicidförsök skett jämfört med tidigare.
