Andelen mödrar som ammar sina barn helt, utan komplement som bröstmjölksersättning, välling eller annan kost, minskar. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen.
Andelen mödrar som ammar sina barn helt, utan komplement som bröstmjölksersättning, välling eller annan kost, minskar. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen. Samtidigt fortsätter andelen barn som ammas längre än sex månader att öka något.
– Ja, det är något färre av de som ammar sina barn upp till och med sex månaders ålder, som enbart ger sina barn bröstmjölk. Minskningen är dock svag, säger Lena Johansson, utredare på Socialstyrelsen.
Trenden att fler barn ammas allt längre tid, upp till nio respektive tolv månaders ålder, ser ut att hålla i sig, även om ökningen är marginell. 2016 ammades drygt 43 procent av barnen vid nio månaders ålder och 26 procent vid tolv månader. Det handlar då nästan uteslutande om delvis amning, eftersom barnet behöver kompletterande näring utöver bröstmjölken.
Sedan 2004 har andelen barn som ammas helt eller delvis när de är sex månader eller yngre minskat. Minskningen har bromsats upp under senare år, en trend som håller i sig enligt den senaste statistiken. 2016 var det 74 procent av barnen som ammades helt eller delvis vid fyra månaders ålder och 64 procent vid sex månader.
– Det är ju en ganska stor skillnad jämfört med 2004, då 83 respektive 72 procent ammades helt eller delvis vid motsvarande ålder, säger Lena
Johansson.
Liksom tidigare år visar statistiken för 2016 att det finns regionala skillnader när det gäller hur stor andel av barnen som ammas. För Stockholms och Gotlands län noterades de högsta siffrorna. Där ammades drygt 69 procent av barnen vid sex månaders ålder. Västmanlands och Gävleborgs län hade lägst andel ammade barn vid motsvarande ålder, 58, respektive knappt 57 procent. Genomsnittet för riket var 64 procent.
