Att genomgå någon form av utslussningsåtgärd, till exempel frigång, minskar risken att återfalla i brott visar en ny studie från Kriminalvården. Dessutom blir fallen av akut omhändertagande på grund av alkohol- eller drogorsakad förgiftning färre.
Att genomgå någon form av utslussningsåtgärd, till exempel frigång, minskar risken att återfalla i brott visar en ny studie från Kriminalvården. Dessutom blir fallen av akut omhändertagande på grund av alkohol- eller drogorsakad förgiftning färre.
Studien är den första större utvärderingen av de särskilda utslussningsåtgärderna och är gjord av forskarna Mats Forsman och Yael Werner vid Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet. 38 354 klienter, 8019 män och 615 kvinnor, som frigivits från anstalt mellan 2007 och 2013 ingick i studien. Medelåldern var cirka 37 år och antalet tidigare lagföringar i genomsnitt ungefär 12 stycken.
– Kriminalvården arbetar evidensbaserat. Detta är ett viktigt kvitto på att utslussning minskar risken för återfall i brott, säger generaldirektör Nils Öberg. Den återfallsförebyggande effekten av utslussning var mest tydlig hos klienter som fått utökad frigång och frigång. Vid utökad frigång vistas klienten i hemmet med fotboja, medan en klient med frigång enbart är utanför anstalten dagtid. När det gäller den återfallsförebyggande effekten av vårdvistelse och halvvägshus, där klienten bor i ett boende med personal, ger studien ett svagare stöd.
I Kriminalvårdens årsrapport från 2015 konstateras att misskötsamheter när det gäller alkohol och droger bland utslussade klienter är relativt ovanligt men att huvuddelen av de fall där det förekommit har varit bland klienter i vårdvistelse (81%). Men att vårdvistelse varken ökar eller minskar återfallsrisken på gruppnivå, även när det gäller återfall i brott, betyder inte att utslussningsformen är overksam för enskilda klienter. Däremot konstaterar studiens upphovsmän att det kan finnas anledning att titta närmare på vad som fungerar bra och mindre bra i arbetet med klienter i vårdvistelse i det fortsatta utvecklingsarbetet.
– Vi skulle behöva ta reda på mer och fördjupa analysen gällande de åtgärderna, säger forskningsledaren Mats Forsman.Studien har utförts med tillgång till sammanlänkade register genom ett samarbete med Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet.
Dessa fyra utslussningsåtgärder används:
Frigång – klienten får under dagtid delta i vissa aktiviteter utanför fängelset, till exempel arbete, behandling eller utbildning.
Utökad frigång – klienten avtjänar fängelsestraffet i sin bostad under kontrollerade former (fotboja) och måste arbeta, delta i utbildning eller få behandling.
Halvvägshus – klienten bor i ett hus med personal, öppnare än fängelser med säkerhetsklass 3. För intagna med särskilt behov av stöd/kontroll. Klienten får lämna området vissa tider för exempelvis göra inköp och delta i aktiviteter.
Vårdvistelse – behandling utanför anstalt i HVB-hem. Behandlingen riktar sig mot problem bakom kriminaliteten, till exempel missbruk, våldsbenägenhet, spelberoende.
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';