Vi skulle behöva lyfta frågan om familjehemmens status och insats. Det kanske till och med skulle bli en egen yrkeskategori. Det tycker Malin Glimsveden, vd på JMP Familjehem i Skövde. JMP Familjehem är en liten organisation med förstärkt familjehemsvård. De arbetar med familjehem i Skövde och närliggande orter. Närheten är styrkan vilket gör att de kan lägga mer tid på varje familj – det är familjehemmen värda.
Som familjehem öppnar man sitt hjärta, sitt hem och sitt liv för ett annat barn. Ett barn som av olika anledningar inte får sina behov tillgodosedda av sina föräldrar. Vi träffar Malin Glimsveden, vd på JMP Familjehem, för att prata om deras hjärtefråga.
– Varje familjehem gör en stor uppoffring och många gånger väger SKRs riktlinjer inte upp det arbete familjehemmen gör, säger hon.
Malin har tidigare jobbat som socialsekreterare och när hon nu arbetar på ”andra sidan” så är det mycket som har gått upp för henne. Utöver det är Malin även familjehem vilket ger förståelse för hur familjehemmen har det.
– Familjehemmen tas ofta för givna av både socialtjänst, skola och sjukvård. Som familjehem ska man alltid vara tillgänglig även om man har ett heltidsarbete vid sidan av sitt familjehemsuppdrag. Familjerna ger mycket av sig själva och sin tid. Jag förstod inte riktigt det här tidigare, innan jag började arbeta som familjehemskonsulent och innan jag själv blev familjehem.
Värdet för samhället är mycket större
Malin menar att familjehemmen är så pass viktiga att man borde börja fundera på att det skulle kunna vara en helt egen yrkeskategori.
– Familjehemmens status borde höjas, både vad gäller insatsen och ersättningen. I förhållande till vad de tjänar för sin insats så är värdet för samhället mycket större. Risken finns att de bästa och mest kompetenta familjerna inte tycker att det är värt att vara familjehem med all tid de lägger ned. Många har inte råd att sluta sitt jobb med den ersättningsnivå som är idag, säger Malin och fortsätter:
– Det händer att vi träffar familjehem som säger att de får ta pengar ur egen ficka för att betala sina extrautgifter. Placerade barn är ofta dyra i drift. Av olika skäl sliter ofta placerade barn mer på både saker och inredning eller tappar bort grejer mer än vad andra barn gör.
Borde vara en egen profession med egen lön
Hon tycker att familjehem borde vara en egen profession med en skälig lön.
– Många har samma utbildning och erfarenhet som personal både inom skola, socialtjänst och inom vården.
Det kan vara lite känsligt att prata om pengar i dessa sammanhang, många kritiserar familjehem och tror att de enbart gör det för pengarna.
– Att både kunna livnära sig på sitt familjehemsuppdrag och att samtidigt göra det med hjärtat behöver inte gå emot varandra. Vi har familjehem med 15-20 års erfarenhet som har vigt hela sitt liv åt att vara familjehem. De bästa skäms inte för att de vill ha bra betalt och det ska de inte göra heller, för vi har sett vilka underverk de kan göra.
Det lyser i ögonen på Malin när hon talar om familjerna och vilken fantastisk utveckling barnen kan göra. Som när ett barn med flera diagnoser blir symptomfri efter att ha fått trygghet och omsorg, eller ett barn som inte gått i skolan på flera år går heltid.
– Alla barn som placeras har någon form av trauma i bagaget. Vi arbetar mycket utifrån TMO, traumamedveten omsorg, och dess de tre pelare där familjehemmen står för trygghet, relation och goda copingstrategier. Många av de familjer vi utreder har det här i sig som ett naturligt tankesätt att förstå och bemöta barns behov. När vi väljer våra familjehem så tittar vi om de har den här förmågan, säger Malin.
Struktur i vardagen krävs för att bli familjehem
Hon berättar att vissa familjer som de utreder saknar struktur i vardagen. Det funkar inte alls om man vill bli familjehem. Att vara familjehem förutsätter i de flesta fall struktur, förutsägbarhet och stabila, trygga vuxna.
Kontoret finns i Skövde och familjehemmen bor nära, max en timmes bilresa från Skövde så att man inte behöver lägga onödig tid på resor.
Som i all förstärkt familjehemsvård så fungerar familjehemskonsulenterna som en mellanhand mellan socialtjänst och familjehemmen. De skriver månadsrapporter tillsammans med familjehemmen, gör uppföljning och handleder familjehemmet för att följa barnets utveckling.
Varje konsulent har som mest sju placeringar på sitt ansvar. När Malin jobbade som socialsekreterare kunde hon ha upp emot 25 ärenden på sin lista, men det var också några år sedan.
– Jag vet att det har blivit lite bättre, men fortfarande finns inte alltid tiden att lära känna sina familjer. Det är jätteviktigt att de får vara delaktiga. Vi har full förståelse för hur socialtjänsten jobbar och vi får ofta förklara för familjehemmen varför saker ibland tar tid. Ibland kan det också finnas orimliga förväntningar från alla håll. Familjehemmen förtjänar bättre, avslutar Malin Glimsveden.
