En utsatt grupp som faller mellan stolarna

 
En utsatt grupp som faller mellan stolarnaPersoner med funktionsnedsättning känner ofta att de inte passar in och har en ökad risk att hamna i missbrukskretsar. Foto: Getty Images Personer som är berättigade till LSS-boende men samtidigt har ett missbruk kan lätt hamna mellan stolarna, något som Mahina Havelius har märkt tydligt i sitt arbete. Hon är verksamhetschef på Humana för två nya LSS-boenden där man tar emot personer med missbruksproblematik. Nu vill hon sprida kunskap hur man kan jobba inom LSS men ändå samarbeta med SoL, för att de här personerna ska få det stöd de behöver.

Socialtjänsten har gemensamt ansvar med hälso- och sjukvården när det gäller att ge behandling och stöd till personer med missbruk eller beroende. I socialtjänstlagen (SoL) finns det särskilda bestämmelser om ansvaret för behandling av missbruk. För personer med funktionsnedsättningar ska socialnämnden medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och få bo på ett sätt som är anpassat för dennes behov av särskilt stöd.

– Men ofta är inte LSS-boenden anpassade för att ta emot personer med missbruk och missbruksvården är inte anpassad för personer med funktionsnedsättning. Därför är det lätt att de här personerna hamnar mellan stolarna. Man tror att allt ska ordna sig bara personen får ett boende, säger Mahina Havelius.

Hon är verksamhetschef på Humana för två nya LSS-boenden som är specialinriktade på personer med missbruk. Trollebergsvägens gruppbostad i Staffanstorp tar emot vuxna som omfattas av personkrets 1 enligt LSS, det vill säga utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personalen har kompetens och erfarenhet att möta personer med missbruk.

Violgatans gruppbostad i Höör välkomnar personer från personkrets 3, som stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som gör att de har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring.

Kan ge stöd men inte behandling

Enligt lagen så får inte ett LSS-boende jobba med behandling, men man kan hjälpa till att ge stöd.

– Det behövs en samverkan mellan LSS och SoL för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få hjälp med sitt missbruk, säger Mahina Havelius.

Hon jobbade tidigare inom socialtjänsten och med behandling av missbruk.

– Ju mer erfarenhet jag fick av målgruppen inom LSS desto tydligare blev det att missbruksvården inte är anpassad till den gruppen. De kan inte tillgodogöra sig behandlingen som den är utformad idag. Personer med funktionsnedsättning behöver ofta bildstöd och liknande för att kunna ta till sig informationen.

Brist på samverkan är en stor del av problemet, enligt Mahina.

– Det måste finnas tid till samverkan. Det har blivit att alla bara håller på med sitt område. De har inte tid till annat efter alla neddragningar och effektiviseringar. Men det är viktigt att den vård som erbjuds kan anpassas för personer med särskilda behov och boenden behöver också anpassa sig för att kunna tillmötesgå flera olika behov.

Mahina berättar att många LSS-boenden inte tar emot personer med missbruk.

– Det är tragiskt. Vi vet inom det sociala området att en trygg bas är viktigt vid missbruk. Att få tak över huvudet och en meningsfull sysselsättning. Bara det ger ett lite drägligare liv och kan skapa förutsättningar att vilja bli drogfri.

Kan ha lätt att hamna i missbruk

Mahinas erfarenhet är att personer med funktionsnedsättning kan ha lätt att hamna i missbruk. De har sämre social kompetens, känner sig oftare mer utanför, blir lättare isolerade och har mer psykologiska problem.

– De kan lättare hamna i missbrukskretsar, för i missbruksvärlden har de ofta mer tolerans för för avvikande beteenden. Då kan personen känna en samhörighet när de välkomnas där.

LSS är ett stöd som ska ge möjlighet att leva som alla andra.

– Alla har rätt till ett bra liv, oavsett om du har ett missbruk eller inte. Min hyresvärd får inte lägga sig i vad jag gör på min fritid, det är samma sak på våra boenden. Vi kan inte tvinga någon att sluta dricka, men eftersom vi ska finnas där som ett stöd och ge service, som tillsyn och omvårdnad, kan vi signalera om det har gått för långt, säger Mahina Havelius.

Man får inte genomföra drogtester eller begränsa något som de boende vill göra, men man kan ge boendestöd, som att stödja vid kontakter med vården och följa med på behandling.

– Om vi finns med som stöd kan vi berätta hur behandlingen bör anpassas för att passa just den här personen. Det kan vara bildstöd, att prata långsamt med enkla meningar, trygghetsskapande åtgärder och att behandlaren ska vara flexibel. Mycket beror på personens status för dagen. Det kan helt plötsligt inte vara läge att ta mötet en viss dag. Då borde man kunna få möjlighet att boka om tiden utan att behöva stå i kö på nytt.

Egen öppenvårdsbehandling

Humana har egen öppenvårdsbehandling som är specialiserad på LSS med beroendevård för alkohol, narkotika och spel. Det finns också möjlighet att få samtalskontakt för behandling av självskadeproblematik.

– Behandlaren kan också komma hem till vårdtagaren. Att få hjälp digitalt är också ett alternativ.

Mahina kämpar för att den här gruppen ska få hjälp och inte bollas hit och dit.

– En person med autism och kanske ytterligare diagnos som har en beroendeproblematik brukar först bli skickad till habiliteringen enligt SoL. Sedan till beroendeenhet, där till psykiatrin som skickar tillbaka till beroendeenheten. Och så någonstans på vägen får personen beviljat LSS-boende och då blir det fokus på autismen och missbruket glöms bort. Det finns for lite kunskap om missbruk och LSS.

Hon tycker att det hade varit enklare om man fick ge missbruksvård inom LSS, men nu är det inte så.

– Det finns goda exempel där samverkan fungerar och där man har gjort det lilla extra. Det har funnits projekt där man mötte behoven av missbruksvård bland målgruppen, men som sedan har lagts ned. Jag vet också att personer med missbruk har blivit utestängda från behandling för att de har ett utåtagerande eller avvikande beteende. Men då borde man kunna hitta en annan lösning.

Att förstå och ta till sig behandling

För personkrets 2 som har betydande begåvningsmässigt funktionshinder kan det innebära en annan utmaning; hur de själva ska kunna ta emot behandlingen rent kognitivt, att förstå och ta till sig den.

– Det är stor skillnad på någon med betydande hjärnskada och någon med högfungerande autism.

De anhöriga har det också jobbigt.

– De tycker ofta att vi ska göra mer. Men vi kan inte förbjuda någon att dricka. Vi kan hjälpa till att bryta isoleringen, motivera till aktivitet eller social samvaro genom samtal, stärka det som är bra och försöka samverka mer med kommun och region.

Hon tycker att det är viktigt att inte vara dömande.

– Psykisk ohälsa är en vanlig orsak till missbruk, så det är viktigt att få psykologisk hjälp. Vi måste hjälpas åt så att det här fungerar och att den här utsatta gruppen blir hjälpta. Det gynnar hela samhället, avslutar Mahina Havelius.