"En fördom att alla sitter för mycket på kontoret"
17 Jan 2023

Enligt EU:s riktlinjer bör en arbetsdag bestå av sittande, stående och gående fördelat på 60-30-10 procent. Forskare vid Högskolan i Gävle har sammanställt resultat från 26 internationella studier med mätdata där kontorsarbetare har burit aktivitetsmätare under hela arbetsdagen. Enligt den nya studien rör sig användarna på gruppnivå 70-20-10, vilket är ganska nära EU:s riktlinjer.
– Uppfattningen att kontorsarbetare sitter alldeles för mycket grundar sig i tidigare studier som byggt på självskattning. Men våra egna studier har visat att tiden i sittande är svår att uppskatta själv, säger Svend Erik Mathiassen, som tillsammans med David Hallman har genomfört sammanställningen som innefattar 2 812 användare.
Resultatet är alltså baserat på ett medel på gruppnivå. Studierna visar en mycket stor spridning mellan individer; på samma kontor kan någon sitta 30 procent och en annan 90 procent. Det finns även stor spridning mellan arbetsdagar för den enskilde.
– Bäst är att fokusera på att identifiera de som rör sig för lite. Man kan tjäna på interventioner i organisationen på de ställen där det finns många sådana individer.
Aktivitetsbaserade kontor ger inte mer rörelse
Forskarna hade trott att aktivitetsbaserade kontor, där man ska röra sig mellan olika delar, är någonting som ger mer fysisk aktivitet. Men studier visar att det gör det inte, eller väldigt lite.– Nej, aktivitetsbaserade kontor löser inte utan vidare problemen med mycket sittande. De anställda rör sig lite mera där än på vanliga cellkontor, men inte särskilt mycket.
Slutsatsen, enligt Svend Erik Mathiassen, är att de individer det handlar om förmodligen behöver insatser som är ganska omfattande.
De kan till exempel behöva andra byggnader och den senaste trenden är just att bygga hus för kontorsarbete där man inte kommer undan att röra på sig. Hus där det överallt finns saker man måste göra utan att sitta.
– Man ska inte gå på individen och säga "du måste träna", utan främja rörelse i själva arbetet. Och gör man interventioner för dem som behöver det mest så blir det också bra för dem som inte behöver det lika mycket, säger Svend Erik Mathiassen.
Text: Douglas Öhrbom
17 Jan 2023
Relaterade artiklar
Mest lästa
Tidningen

Magasinet Omtanke speglar verksamheten inom Socialtjänst, vård och omsorg. Vi är en branschtidning till för att informera såväl som att inspirera!
Läs mer-
Spelberoende utlöses ofta av en storvinst
Spel ger snabba kickar och finns överallt idag. Att fastna i ett spelberoende kan fördärva alltifrån familj och ekonomi till den psykiska hälsan. Anhöriga mår också väldigt dåligt. Men det finns hjälp att få.
-
Thomas Ardenfors föreläser om att vara familjehem
Thomas Ardenfors och hans familj har varit jour- och familjehem i nästan 30 år och cirka 30 barn har bott hos dem genom åren. Han föreläser runt om i hela Sverige för att dela med sig av familjens erfarenheter av uppdraget.
-
Så påverkas barn av varannan vecka-boende
Sverige beräknas idag ha högst andel varannan vecka-boende barn i världen. Om föräldrarna kan samarbeta är varannan vecka den bästa boendeformen för barn med separerade föräldrar, enligt en ny rapport.
-
Fem tips för barnets bästa vid skilsmässa
Två av fem har upplevt att barn i deras närhet mått dåligt vid en separation på grund av föräldrarnas dåliga relation. Det visar en Novus-undersökning från Familjens Jurist som tipsar om sätt att undvika detta.
-
Humana överklagar indraget tillstånd för personlig assistans
Inspektionen för Vård och Omsorg har beslutat att återkalla Humana Assistans tillstånd att bedriva personlig assistans, ledsagarservice och hemtjänst. Nu ger Humana sin syn på beslutet.
-
Våga ställa krav
TryggtBoendes VD Joakim Ulmefors vill se skarpare reglering inom branschen för avhopparverksamhet och skyddat boende bland annat med krav på tillståndsplikt.
-
Tre familjehem får Ung dialogs Omtankepris
Riksförbundet Attentions projekt Ung dialog vill uppmärksamma alla fantastiska familjehem genom att lyfta goda exempel från projektet. Priset delas ut i samarbete med tidningen Omtanke och SSIL.