Personal har arbetat trots symtom. Det uppges på 18 procent av de äldreboenden i Stockholms län med konstaterad covid-19, enligt en ny enkätundersökning.
Personal har arbetat trots symtom. Det uppges på 18 procent av de äldreboenden i Stockholms län med konstaterad covid-19, enligt en ny enkätundersökning. Andra risker som nämns är att personal kan smitta utan symtom, svårigheter att följa basala hygienrutiner och outbildad personal.
Över hälften av alla äldreboenden i Stockholms län har nu drabbads av covid-19, enligt Stockholms läns landsting. Därför görs flera insatser för att identifiera utmaningarna i den här boendeformen och skapa fler förebyggande åtgärder som äldreomsorgen i hela landet kan lära sig av.
I samarbete med Folkhälsomyndigheten presenterar Region Stockholm en enkätundersökning som skickades ut till verksamhetsansvariga för äldreboenden, demensboenden och andra särskilda boenden (SÄBO) i Stockholms län. Av 227 respondenter hade 123 verksamheter konstaterade fall av covid-19 och 104 verksamheter hade det inte.
– Det är viktigt att följa de rekommendationer som finns och att arbeta förebyggande. Inte vidta åtgärder först när smitta har uppkommit. Det är de verksamhetsansvarigas ansvar att personal stannar hemma vid minsta symtom, personalen organiseras så att varje arbetstagare arbetar med ett begränsat antal brukare och att basala hygienrutiner kan följas. Detta innefattar både kunskap och material, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Bland kommentarerna från SÄBO, både med och utan covid-19, framgår att personal insjuknat under pågående arbetspass och då gått hem eller kommit till arbetet med lätta symtom och skickats hem direkt. I kommentarer från SÄBO med civid-19 uppges att personal insjuknat under pågående arbetspass och inte kunnat gå hem, på grund av personalbrist, exempelvis på natten.
Verksamheterna med smitta har fler avdelningar, fler brukare och större andel timanställda och personal i bemanningsföretag. Men det går inte att dra några slutsatser från detta om eventuella orsakssamband.
Bland boenden med smitta uppgav 25 procent att de anställda har svårt att följa basala hygienrutiner jämfört med 14 procent på boenden utan smitta. Vad det beror på svarar 22 procent brist på kunskap och 24 procent annat, såsom brist på förståelse varför basala hygienrutiner måste följas, svårigheter att ta till sig information, språksvårigheter, rädsla/oro kring bland annat skyddsutrustning, sjukfrånvaro som resulterat i många timvikarier.
Några frågor från enkäten:
Vad anser du vara den största risken för smittspridning av covid-19 på ditt boende?
- Svårigheter att följa basala hygienrutiner.
- Brist på personal, ovan personal, outbildad personal, tidsbrist.
- Personal med inga eller milda symtom.
- Personal som insjuknar på arbetet.
- Personal som kommer tillbaka för tidigt efter sjukdom eller ej stannar hemma alls.
- Språksvårigheter.
- Avsaknad av skyddsutrustning och att den sätts in för sent.
- Boende har svårt att följa rekommendationer.
- De boende längtar efter sällskap och vill umgås.
- Nyinflyttade boende.
- Boende som sjukvårdats, geriatrik.
- Korttids och växelboende.
Hur tror du att smittan först kom in till boendet?
- Boende som varit i slutenvård.
- Besök av anhöriga/närstående innan besöksstopp.
- Korttidsboende via hemtjänst, växelvård.
- Nyinflyttade boenden.
- Rörliga boenden.
- Via symtomfri personal, via personal utifrån.
- Vet ej, oklart.
Vilket stöd skulle ni behöva gällande covid-19?
1. Skyddsutrustning
- Har varit problem med skyddsutrustning
- Vill ha mer skyddsutrustning ”som media rapporterar”
- Brist på skyddsutrustning
- Snålar med skyddsutrustning
- Oro för att det kommer att bli brist
2. Provtagning av boende och personal
3. Intagningsstop
4. Information, utbildning, kunskap översättningar etc.
– Det här är en bransch med många utmaningar. Verksamheter både med och utan smitta har haft svårt att isolera brukare och möjliggöra att brukare kan hålla avstånd till varandra. Bland boenden med smitta har det också funnits en stor oro bland personalen, berättar Malin Grape.
Exempel på åtgärder som vidtagits:
• Utökade städrutiner.
• Kompetenshöjande insatser om riktlinjer, basala hygienrutiner och skyddsutrustning.
• Symptomövervakning av personal och brukare.
• Begränsad rörlighet på boendet.
• Begränsat in- och utflöde av besökare, brukare och personal.
• Ändring av måltidssituation och aktiviteter i grupp.
• Digitala möten och ronder.
• Förstärkt bemanning av sjuksköterskor.
• Ökad kontakt med Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS).
