Våld mot män har lyfts upp mer den senare tiden, jag tänker främst på den brittiska dokumentärserien ”I hennes våld – misshandlad av min fru” och en del politiska satsningar. Men det är knappt att samhället är mottagligt. Fortfarande råder så starka könsnormer att män knappt vågar prata om våldsutsatthet. Därför vill vi lyfta Stödlinjen för män.
Stödlinjen för män på telefonnummer 020-80 80 80 öppnade i februari 2023. Den drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset utifrån ett regeringsuppdrag. Man ville bredda det nationella stöd för våldsutsatta som fanns genom stödlinjer till fler mottagargrupper.
– Vi har Kvinnofridslinjen, som är öppen för alla dygnet runt. Cirka 50 000 ringer dit varje år. Som en del i uppdraget från regeringen öppnade vi Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner för ett och ett halvt år sedan, berättar Chris-Emelie Denstedt, utredare på NCK.
Från starten i februari till och med december 2023 kom det in cirka 2 800 samtal till Stödlinjen för män och första halvåret 2024 var det cirka 2 500 hjälpsökande som ringde in.
– Det är ungefär fem-sex gånger fler våldsutsatta män än vad som brukar ringa till Kvinnofridslinjen, så det är tydligt att det behövs en stödlinje för män. Alla våldsutsatta ska ha samma rätt till stöd. Det är min hjärtefråga, säger Chris-Emelie.
Män vet inte var de ska vända sig
Under uppstarten så tog man del av forskning som fanns om mäns våldsutsatthet och deras bemötande inom vård och omsorg. Det framkom att män inte vet var de ska vända sig och det finns också en rädsla att inte tas på allvar.
– Många män som ringer in till stödlinjen upplever det extra skamligt att bli våldsutsatt av en kvinna. Det handlar om våra normer kring maskulinitet, att en man ska vara stor och stark och kunna ta vara på sig själv.
Det finns en stark föreställning om att en man inte ska kunna kuvas av en kvinna, för då är han svag och ingen riktig man.
– Ofta har mannen inte berättat det här för någon annan tidigare. Eftersom normerna är så starka så vågar man ofta inte ens prata med någon i sitt sociala nätverk. Vi märker också att männen är rädda att bli förlöjligade hos polis, socialtjänst och sjukvård.
När det gäller grovt fysiskt våld så är män den vanligaste förövaren, men mindre allvarliga former av våld, som knuffar eller få saker kastade på sig drabbar både män och kvinnor i ungefär lika stor omfattning, enligt forskning.
Män utsätts oftare för psykiskt våld
Män uppger oftare att de har utsatts för psykiskt våld än fysiskt våld. Det kan vara förlöjligande, mobbning, kontroll, ekonomiskt våld, svartsjuka, hot om fysiskt våld, hot om skilsmässa eller vårdnadstvist.
En man kan också utsättas för sexuellt våld av en kvinna i nära relation, även om det är vanligare i samkönade relationer.
– Här finns det också normativa antaganden om hur en man är och ska vara, att en man till exempel alltid vill ha sex och till och med att en man inte ens kan bli våldtagen. Sexuellt våld är den våldstyp som för den utsatte väcker mest känslor av skam och bristen på kunskap om mäns utsatthet för sexuellt våld kan göra att de inte blir bemötta på rätt sätt, säger Chris-Emelie.
Den som ringer till Stödlinjen för män kan vara anonym och samtalet kostar inget. Det kan handla om våld i nära relation eller sexuellt våld oavsett om det skett i nära relation eller inte. Även anhöriga kan ringa.
– De som arbetar på stödlinjen är professionella och utbildade kuratorer eller sjuksköterskor med minst fem års vana att möta människor i kris och god kunskap om våld i nära relation.
Varför lämnar du inte?
Man behöver ha kunskap om våldets uttryck och mekanismer för att kunna ge rätt stöd. Om man saknar den kunskapen kanske man undrar varför personen inte bara lämnar den våldsamma relationen.
– Det är en irrelevant fråga för den som har kunskap om våldets mekanismer. De ser ganska lika ut för utsatta män och kvinnor enligt vår erfarenhet, men vissa saker är olika. Generellt uttrycker männen som ringer in inte samma rädsla kring det fysiska våldet, som också är betydligt grövre mot kvinnor. Normaliseringsprocessen ser dock lika ut, att det börjar smygande och man inte alltid är medveten om att det är våld man är utsatt för.
Det kan handla om en anpassning till förövaren, som ofta leder till en isolering och ökat beroende. Perioder utan våld skapar en förhoppning att relationen ska förbättras. Normaliseringen blir en överlevnadsstrategi. Den utsattes självförtroende och självkänsla försämras gradvis, man kan börja tro att man inte förtjänar bättre.
– Vem som helst kan drabbas, det är inte den våldsutsattes fel. Att ta sig ur en våldsam relation är en process. Man behöver kapa de starka, traumatiska banden ett efter ett. Som man kan det kännas som att man är helt ensam om det här. Om vi kan sprida kunskap och berätta att stödlinjen finns så kan vi sänka tröskeln att våga ta kontakt.
Stödlinjen kan vara ett första steg att berätta
Chris-Emelie berättar att steget kan vara för stort att kontakta polis, socialtjänst eller vården när man inte har berättat om sin utsatthet för någon annan människa. Då kan stödlinjen vara ett första steg.
– De flesta vill bara berätta om sina upplevelser för någon som lyssnar och har kunskap om våld. Det är samtalet som är det viktiga, att känna att man blir trodd. Man kan också få information om stödverksamheter att vända sig till och hur man anmäler brott. Vi kan hjälpa till att sätta ord på känslorna och förklara de mänskliga reaktionerna på våld. Det är jätteviktigt att förstå att det man har utsatts för inte är okej, avslutar hon.
Om Stödlinjen för män
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';