Det krävs vägledning och stöd för att lämna kriminaliteten

 
Det krävs vägledning och stöd för att lämna kriminalitetenMartin Lardén har 25 års erfarenhet av kriminalvård. Foto: Johannes Frandsen Martin Lardén är chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet och har arbetat 25 år med behandling, handledning, forskning och metodutveckling för att förebygga återfall i brott. Med sin bok "Vägen ut ur kriminalitet" vill han öka kunskapen om hur vi kan vägleda människor till att lämna sitt kriminella liv bakom sig.

Brott och kriminalitet är ett ständigt aktuellt problem som har fått extra stort fokus i och med de senaste årens dramatiska ökning. Det är viktigt att kunna sätta stopp för brottsligheten och det är viktigt att vi kan straffa de som bryter mot lagen, men det är också en grundläggande rättsprincip att de dömda klienterna får hjälp att bryta sin kriminella bana när de väl kommer ut.

– Det räcker inte med hårdare tag och fler poliser. För att få ett tryggt samhälle i längden måste vi se till att ge stöd och vägledning, jag tror att de flesta förstår det, säger Martin Lardén.

Han är leg. psykolog i grunden och sedan 2008 chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet. Innan dess arbetade han med unga lagöverträdare. Martin Lardén har varit med och byggt upp en stark organisation för Kriminalvårdens återfallsförebyggande behandlingsprogram och deras utbildande behandlare finns idag på alla anstalter och frivårdskontor.

Hjälpas åt att ge fortsatt stöd

Hans bok "Vägen ut ur kriminalitet" fokuserar på hur det går att bryta ett destruktivt liv. Han beskriver olika tekniker och metoder för att motivera, vägleda och stödja klienter att förändra sitt liv.

– Behandling och utbildning är viktigt. För att lyckas stävja brottsligheten så måste vi hjälpas åt att ge ett fortsatt stöd. Då är det bra om vi har en liknande förståelse för metoden.

När en person har avtjänat ett fängelsestraff som är lite mer än några månader så brukar det ske en övervakning inom frivården i ungefär ett år. Det innebär att personen får anmäla sig en gång i veckan på ett frivårdskontor för att genomgå olika insatser och visa att man är alkohol- och drogfri, följer sin vårdplan och inte begår brott.

– Därefter upphör Kriminalvårdens ansvar. Vi får se till att komma överens med kommunen om fortsatt stöd och behandling. Det kan vara till exempel missbruksvård på ett behandlingshem. En så kallad SIP-plan är en gemensam överenskommelse om en fortsatt vårdplan. Många kan också vara kända av socialtjänsten sedan tidigare, säger Martin Lardén.

Det är inte bara socialtjänsten som kan ge stöd.

– Jag har alltid fascinerats av hur många i vårt samhälle som vill engagera sig för att få människor att lämna ett kriminellt liv. Skolan och frivilligorganisationer är till stor hjälp. Det är viktigt att vi jobbar tillsammans och har en förståelse för vad en människa har gått igenom och varför klienten kan ha svårt för vissa saker.

Många har inte sett något annat

Det är inte en lätt väg tillbaka och det går inte att bara stryka ett streck över allt och börja om.

– Det viktigaste är att personen vill komma bort från sin brottsliga bana. Problemet är att många inte har sett något annat. De har ofta hamnat i utanförskap redan i skolan. De behöver få hjälp med att se vad de kan göra istället, hur de ska kunna göra för att kontrollera sin ilska, hur de ska hantera sin vardag. Om de har ett jobb att gå till och bostad förbättras chanserna att lyckas.

Ett vanligt problem är att insatserna som ges blir för korta.

– Det krävs tid och tålamod. Det finns många fallgropar. Många har svårt att behålla ett jobb en längre tid. De behöver hjälp att hålla i förändringen. Genom att lära sig nya sätt att tänka som är kloka och inte riskabla ökar de sin chans att göra rätt val. Det finns också tekniker som man kan tillämpa för att kunna hantera sina känslor av till exempel ilska och upprördhet, säger Martin.

Han berättar också att det är vanligt att dessa personer förminskar konsekvenserna av sina brottshandlingar.

– De är vana att tänka till exempel att brottsoffret ändå får ut pengar på sin försäkring, så därför är det inte så farligt. Eller de glorifierar sitt beteende, att de till exempel gör det för att familjen ska få det bättre. Det kan också handla om en känsla av respekt och makt. Om vi utmanar dessa tankar kan vi bryta mönstret.

Det är svårt att ändra sitt sätt att tänka. Särskilt när de har levt efter de här ramarna ända sedan unga år.

– Det gäller att förstå dem. Behandling är en bra grund för en omstart. Sedan behövs flera saker som kan kopplas till det nya livet, en meningsfull tillvaro, en fast sysselsättning, vänner och gärna en stödperson som kan fungera som en mentor, avslutar Martin Lardén.

Taggar

Reportage Behandling