Det har varit många turer kring utredningen av LSS. Personlig assistans-dagen tog upp många intressanta frågor kring LSS och personlig assistans.
Försäkringskassan har blivit hårdare i sin bedömning av de grundläggande behov som ska ge personlig assistans om de uppgår till 20 timmar i veckan eller mer. Bakgrunden var en uppmaning om kostnadsbesparing från regeringen, men sedan togs sparförslaget bort och det har varit många turer kring utredningen av LSS. Personlig assistans-dagen tog upp många intressanta frågor i ämnet.
Cirka 75 000 personer har en verkställd insats inom LSS och av dessa har cirka 5 000 personlig assistans, som är en av åtta insatser inom LSS.
Antalet personer som har fått beviljat personlig assistans av Försäkringskassan har sjunkit sedan år 2015 då regeringen kom med ett nytt regleringsbrev. Där stod det att kostnadsutvecklingen måste stoppas, vilket gjorde att Försäkringskassan blev hårdare i sin bedömning av vad som är grundläggande behov och kan kvala in för att få personlig assistans enligt LSS.
Det krävs idag 20 timmar eller mer av grundläggande behov för att få rätt till assistansersättning. Därefter kan man även beviljas assistans för andra personliga behov.
Kommunerna betalar ut de första 20 timmarna, sedan tar Försäkringskassan och staten vid.
– De senaste två åren har antalet beviljade timmar totalt legat stilla på 128,9 i snitt per vecka. Innan dess skedde en stadig ökning. Antal personer som har fått personlig assistans ökade också fram till år 2014 då vi nådde en topp på 57 personer per kommun i snitt. Sedan har vi haft en minskning och är nu nere i 50 personer i fjol. Det här är siffror från biståndsbedömda personer enligt Socialförsäkringsbalken som visar att det har skett en tydlig åtstramning från statens sida, både vad gäller timmar och personer, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
Hon var en av talarna på Personlig assistans-dagen som webbsändes den 10 september och arrangerades av JP Infonet i samarbete med Vision.
Har fått förödande konsekvenser
– Det var inte meningen att det skulle bli så. I Januariöverenskommelsen beskrivs att den personliga assistansen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet. Alla som har rätt till stöd ska få det. Vi är bekymrad över att assistanstiden har minskat och har bett Försäkringskassan att förklara varför det har blivit så, säger Mikael Dahlqvist, riksdagsledamot (s) och ansvarig för funktionshinderfrågorna vid socialutskottet.
Problemen har försökt att rättas till, man tog bort sparkraven och genomförde en LSS-utredning, men den fick mycket kritik, främst av funktionshinderrörelsen. Bland annat så föreslogs att barn under 16 år skulle få stöd av kommunen istället för personlig assistans.
Många kommuner kämpar med dålig ekonomi och det kan innebära problem med dubbla huvudmannaskap. Om man får avslag för personlig assistans från Försäkringskassan och inte når upp till 20 timmars grundläggande behov så kan man ansöka om annat stöd från kommunen. Den processen gör att det tar längre tid att få beviljad ersättning och det har också inneburit ökade kostnader för kommunerna.
– År 2009 var det 15 personer som fick stöd enligt LSS från kommunerna och idag kan vi se att den siffran har ökat till 22 personer. För små kommuner blir det extra kännbart med ökade kostnader för det här, säger Annika Wallenskog.
Många kommuner har löst frågan på annat sätt. Fler har till exempel gett boendestöd istället för personlig assistans.
Kostnaderna för personlig assistans har ökat i kommunerna
– Det kanske inte var det som var tänkt från början. Kostnaderna för personlig assistans har ökat i kommunerna. Det här är något som vi har protesterat mot från SKRs sida. Vi var och träffade Försäkringskassan när vi såg den här övervältringen som vi kallar det.
Många gånger har man gjort ombedömningar från Försäkringskassans sida då man har dragit ned antal timmar.
– Det har blivit besvärligare för de som söker stöd, då de inte vet vad Försäkringskassan ska säga och om det blir avslag så får de vänta på beslut från kommunen. Det finns också en risk att kommunerna gör olika bedömningar beroende på vad man har för resurser, säger Annika Wallenskog och fortsätter:
– I regleringsbrevet var det tydligt att man skulle se över kostnaderna. Lagen kan man alltid tolka på olika sätt. Det är klart att det blir en konsekvens att man gör striktare bedömningar och försöker hålla igen. Det blir ju problematiskt både för personerna som drabbas och för kommunerna som får ta den här kostnaden. Jag vet inte hur det var tänkt men det har blivit den här konsekvensen. Det bör tydliggöras i lagstiftningen så den inte kan tolkas på fel sätt.
Hon är också bekymrad över hur kommunernas pengar ska räcka med tanke på den ökande äldre befolkningen och även antalet unga som ökar.
– Kommunerna lägger sina kostnader i huvudsak på barn, unga och äldre. Det finns inte så stort utrymme för långsiktiga satsningar. Staten har bättre resurser. Vi har alltid drivit frågan om att staten borde ha ansvar för personlig assistans och att ett delat huvudmannaskap med kommunerna inte är bra. Tydlig lagstiftning och staten som huvudman är de två viktigaste sakerna tycker vi på SKR, säger Annika Wallenskog.
Stora kostnader
– Vi ser stora behov av en förändring, en modernisering av LSS-lagstiftningen. Den här frågan har utretts flera gånger, men det har inte hänt någonting, vilket jag beklagar. Det är framförallt domar vi har fått som har påverkat, säger Mikael Dahlqvist.
Lagen ändrades dock så att samtliga hjälpmoment när det gäller andning och sondmatning blev assistansgrundande och räknas som grundläggande behov.
– Vi måste göra förändringar i hur man tolkar grundläggande behov för att komma över de här juridiska tolkningarna som sker idag. Vi ska också titta på behovet av tillsyn, huvudmannafrågan och föräldraansvaret ska smalnas av. Även det här med egenvård, som idag är en gråzon, säger Mikael Dahlqvist.
Han är själv funkispappa till ett barn med behov av personlig assistans och han är också utbildad distriktssköterska.
Vem kan få personlig assistans?
1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. (Bygger på medicinskt underlag/diagnos).
2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (Bygger på medicinskt underlag/diagnos).
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Sex grundläggande behov berättigar till personlig assistans; andning, hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av- och på sig, att kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade.
Om Försäkringskassan bedömer att personen har grundläggande behov som täcker 20 timmar eller mer beviljas assistansersättning och då kan man också får personlig assistans för andra personliga behov, som fritidsaktiviteter/träning, umgås med släkt och vänner, utföra ett arbete, utöva föräldraansvar, hushållsarbete, vara delaktig i samhället och så vidare.
Man kan också får beviljad assistans för väntetid, (den tid under dygnsvila som en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att personen behöver hjälp) eller beredskap (när assistenten behöver finnas till förfogande).
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
'; 
';