Hur ska vi förebygga rekryteringen till kriminella nätverk och ge stöd till avhoppare? Det har Jörgen Larsson, forsknings- och utvecklingsledare, Kriminella nätverk på FoU Nordväst, skrivit en rapport om. Han är också före detta polis i Järva och var en av föreläsarna på Socionomdagarna.
– Man brukar prata om RBM – riskprincipen, behovsprincipen och mottaglighetsprincipen. Till exempel om det upptäcks ett missbruk som gör att det kan finnas oro för kriminalitet. Då går samhället in med insatser i förhållande till risk, styrt av individuella behov anpassat efter mottagligheten. Det svåra är när vi inte vet åt vilket håll det kommer att gå eller hur hög och konkret risken faktiskt är, säger Jörgen Larsson.
Han visar en kurva som stiger brant för att sedan gå nedåt. I foten av kurvan finns de främjande/förebyggande åtgärderna som en bas där fokus ligger på goda och jämlika levnadsvillkor.
Ett steg upp har vi förebyggande/förhindrade åtgärderna när det finns en konkret oro för kriminalitet. Här brukar man prata om en katalysator när personen fastnar i gängmiljön. En katalysator som dramatiskt förstärker kriminella attityder och beteenden. Väl uppe på toppen av kurvan kan man sätta in riskreducerande/motiverande åtgärder och när personen är på väg nedåt och vill lämna är det åtgärder i form av stöd/avhopp som kan sättas in.
Jörgen Larsson har liknande erfarenheter som Luay Mohageb, som höll en föreläsning på samma ämne. Jörgen har nämligen också totalt blivit grundlurad av trevliga killar som till synes lever ett välordnat liv.
Han berättar om ett case som han kallar för Charmören. Det var en charmig kille som gick på högstadiet i Järva där det var lite tufft klimat, men killen stack ut för att han alltid var glad, trevlig och nyfiken. Han hälsade och ville alltid prata.
Charmören var på väg att hamna snett
Det hade skett en grov misshandel där någon hade hoppat på en persons huvud när denne låg nedslagen på marken. De inblandade var maskerade och Polisen fick ett tips att ett tiotal personer hade lämnat fritidsgården vid tidpunkten för misshandeln och senare hade de kommit tillbaka. De var i 14-16-årsåldern och Charmören var en av dem. Men det var också en kille som Jörgen visste var extremt våldsbenägen. Polis och socialtjänst satte extra lyse på honom och fick till ett tvångsomhändertagande.
Men killarna började komma närmare grovt kriminella, något som var oroväckande. Då hittade de en koppling, ett släktband med en av de yngre killarna. Kunde det vara han? Det skedde också en skjutning och flera av killarnas telefoner kunde kopplas till platsen, men de bodde ju också i närheten så det var inte så konstigt.
Då uppmärksammade skolpersonal en förändring i status hos en av killarna, något som ökade orosnivån. Föräldrarna gick med på att ta emot hjälp och en frivillig placering. Trots dessa insatser så fortsatte insocialiseringen. Men då hade skolpersonal upptäckt att Charmören var manipulativ. Han var alltid med, men höll sig i bakgrunden. Det visade sig att han styrde hela skolan.
– Det är mitt jobb som polis att genomskåda lögner, men jag blev helt grundlurad. Charmören fick en SIG-insats och bytte skola. Han fick röra sig mellan skolan, fritidssysselsättning och hemmet. Det här löste situationen för hela grupperingen, även för Charmören som fick godkända betyg i skolan och kom in på gymnasiet.
Svårt att upptäcka vilka som är i riskzon
Det här visar hur svårt det kan vara att upptäcka risk. Välfungerande skolelever som har kompisar, fritidssysselsättning, närvarande föräldrar, men ändå är det något som har lockat till inträde i den gängkriminella världen. Värderingarna har i det här fallet varit fel.
Push- och pullfaktorer för inträde kan vara spänning, makt, pengar, respekt, grupptillhörighet, lockelse i sociala medier och identifiering med maskulinitets- eller hedersnormer.
– Umgänget är det största inflytandet som skolungdomar har när de formar sin identitet mellan barndomen och vuxenlivet. Därför är det så viktigt att alla som finns runt barn är uppmärksamma på varningssignaler som kan visa på bruk av narkotika, extra mycket pengar eller osunda attityder.
Jörgen Larsson brukar tänka sig en rubiks kub, vars sidor motsvarar olika sidor av en ungdom, såsom umgänge, familj, skola och individens egenskaper. Varje sida spelar roll och kan skapa positiv eller negativ förstärkning kring insocialisering.
– Vi behöver se alla delar för att kunna lösa rubiks kub. Det kan till exempel gå bra i skolan, men att det brister på andra delar.
Han berättar om flera case. Vissa går det sämre för och med facit i hand hade både socialtjänst och polis kunnat agera snabbare och mer samordnat. Ett case som Jörgen kallar Sprallisen, ser ut att gå bra. En typisk adhd-sprallig kille som hamnade i stök och ställde till det för sig till den grad att det skapade oro från flera håll. Skola, fältare, fritidsgård och polis, alla gjorde sitt yttersta och Sprallisen lyckades gå ut nian med godkända betyg och kom in på gymnasiet i ett annat område. Det tog tre månader så blev han frihetsberövad för medhjälp till mord. Där var det informationsbrist som gjorde att inget skyddsnät fångade upp honom i det nya området. Hans enda problem var en outredd adhd och föräldrar som inte var mottagliga utifrån bristande samhällstillit.
Flygaren hade tagit på sig ett morduppdrag
Caset Flygaren var en kille som åkte utomlands över sommaren med sin familj.
– Han utreddes av socialtjänsten på grund av några småbrott och oro för kriminalitet. Då får vi plötsligt veta att han sitter på ett plan till Arlanda och har tagit på sig ett morduppdrag. Informationen är både vag och känslig, vilket försvårar hanteringen. Det är 20 minuter till han ska landa, så jag ringer till yttre befäl på Arlanda och ber om att han ska stoppas och jag ringer också socialsekreteraren som genom någon sorts telepati förstår allvaret i min röst. Jag får inte berätta vad vi vet för henne, men hon lyckas ändå få till ett beslut om tvångsomhändertagande och placering på SiS.
Polis och socialtjänst ger honom två val. Antingen åker han tillbaka utomlands till sin familj och fortsätter semestern eller så blir det SiS. Han åker tillbaka. Efter sommaren när han kommer till Sverige har situationen förändrats. Måltavlan har hoppat av, uppdragsgivaren, som var Flygarens släkting, är ihjälskjuten och därmed klarar sig Flygaren från att bli involverad i grov kriminalitet.
– Vi vet att samverkan är nyckeln, att vi behöver arbeta tillsammans med delat ansvar för att vi inte ska tappa bort någon del av kuben. Fortfarande har vi dålig förståelse för vad de andra gör. Vi har våra egna perspektiv och synsätt. Det här behöver vi bli bättre på, avslutar Jörgen Larsson.
Läs rapporten här: Att förebygga rekrytering till kriminella nätverk och att utarbeta stöd till avhoppare
