Det handlar om ett liv fritt från våld

En riskbedömning ska ligga till grund för riskhanteringen när det handlar om skyddsplacering.
– Det är omöjligt att sätta in rätt insatser om man inte förstår vad man ska riskbedöma, säger Fredrik från Nationella Skyddsinsatser.
Ofta slussas personer ut för tidigt eller att man har felbedömt risken. Foto: Getty Images

En riskbedömning ska ligga till grund för riskhanteringen när det handlar om skyddsplacering.

– Det är omöjligt att sätta in rätt insatser om man inte förstår vad man ska riskbedöma, säger Fredrik från Nationella Skyddsinsatser.

En riskbedömning ska ligga till grund för riskhanteringen när det handlar om skyddsplacering.

– Det är omöjligt att sätta in rätt insatser om man inte förstår vad man ska riskbedöma, säger Fredrik från Nationella Skyddsinsatser.

Nationella Skyddsinsatser är en av de större verksamheterna när det gäller skyddat boende, med 70-80 platser i olika boendeformer. Som det hörs på namnet är företaget specialiserat på just skydd, men har även många kompetenser för att möta klienters behov av psykosocialt stöd. Fredrik är säkerhetssamordnare och före detta polis med erfarenhet från kriminalvården och rättsväsendet.– Vi ska hjälpa den skyddsplacerade till ett liv fritt från våld. När vi får en placering har oftast socialtjänsten gjort en initial riskbedömning. Sedan gör vi en strukturerad riskbedömning och är det komplexa fall tar vi hjälp av Susanne Strand på Exposita som samverkanspartner. Hon är docent i kriminologi med stalking som expertområde. Det är viktigt med expertkunskap. Det är omöjligt att sätta in rätt insatser om man inte förstår vad man ska riskbedöma, säger Fredrik.

– Riskbedömningen ska ligga till grund för riskhanteringen, säger Susanne Strand. Man kan inte bara säga att det är hög risk. Hög risk för vad? Vad är vi rädda för ska hända? Varför är det hög risk och vad gör vi åt det?

SARA är en metod för bedömning av framtida partnervåld och PATRIARK kallas riskbedömningen för heder. Stalking har en egen checklista som kallas SAM.

– Ofta sätter man in åtgärder utifrån den verktygslådan som man har, utan att utgå från riskbedömningen. Då förstår man inte varför man gör insatserna, säger Susanne.

– Prio ett är ju att stoppa våldet, sedan vill vi också höja livskvaliteten för den våldsutsatta. När vi kan stärka personen så minskar sårbarheten. Mycket handlar om att lära sig att agera annorlunda och göra sig mindre tillgänglig. Sedan kanske risken minskar, då går det inte att ta bort alla insatser. Istället blir det en övergång från en åtgärd till en annan, det är en risk i sig, säger Fredrik.

Han upplever att personer ofta slussas ut för tidigt eller att man har felbedömt risken.

– Socialtjänsten har för lite resurser att jobba långsiktigt och i tidigt skede. Det är högrisk-ärenden som prioriteras.

Related posts